Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tydligast är detta inflytande hos den sistnämnde.
Ett sådant blad som hans »Fiskar» skulle, med
en rödsnirklad konstnärsstämpel, obemärkt kunna
slinka med på en japansk utställning. Petersens
djurstudier, kanske främst hans »Kalkoner», äro
gjorda med en alldeles ypperlig karaktäristik och
säker ytkomposition, men hans färgsinne är inte
alltid lika känsligt, och i ett träsnitt som »Änder»
stör den gula, oförmedlade helhetstonen det
konstnärliga intrycket af landskapets fint afvägda
linjer och fåglarnas skickligt återgifna aspekt.
Lyckligare är helhetsverkan af »Krusifix» med
dess diskreta färgmotsättningar.
Man kan uttrycka sin sympati för de pinade
hästkrakarne på skilda sätt. Man kan göra som
den gamla engelska dam i Paris, som bjöd alla
stadens droskkuskar på en storartad bankett för
att så stämma dem litet mildare mot de arma
djuren. Med den påföljd naturligtvis, att
följande dag alldeles ovanligt många piskrapp hveno
öfver de oskyldiga kräkens ryggar.
Harriet Sundström är förståndigare, när hon
visar sin kärlek till utslitna åkarkampar och
dra-gare genom att låta dem förklarade uppstå som
svarta, hvita och annorledes färgade fläckar.
Flvad kalkonen — enligt enquete bland
Plelsing-lands läsbarn, vid sidan af papegojan, Sveriges
främsta sångfågel — är för Petersen, är
arbetshästen för Harriet Sundström, och hon har
förstått att konstnärligt motivera en kärlek, som
dock äfven räcker till för de små kaninerna.
Uet finns ännu en och annan feg karlstackare,
som vill neka kvinnan politisk rösträtt, men ingen
konstförståndig man skulle efter betraktandet af
Eva Béves »Vattenspegling» vilja frånerkänna
henne rättigheten att snida i trä. Eva Béve är
afgjordt koloristen bland träsnidarne. De
gytt-rade uthusen, som på det anförda bladet spegla
sitt ruttnande virke i kanalens stagnerande vatten,
äro hopstämda i mjuka, vittrade, blågrå och
grågröna toner. Med utsökt konstnärlighet ger hon
på ett annat blad en kallt ljusgrön interiör, en
holländska sittande »Vid arbetet». Till och med
i en bild i svart och hvitt får hon färg och sol
som i det sammetsmjuka lilla snittet »Gondol».
Eva Béves namn är alldeles nytt, och katalogen
lämnar ingen upplysning om, hvar hon har
utbildat sin konst. I alla händelser ha vi här en
t vt *,*<
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
