Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖDRA DR A B A N T S AI. K N I DROTTNINGHOLMS SLOTT.
Det gamla och det nya
DROTTNINGHOLM. *
När man den längsta och bästa tiden af ett
människolif umgåtts med gamla, vackra saker,
utveckla sig dessa så småningom till ett slags
personligheter och blifva ens vänner. Man
iakttager med alltid stigande intresse deras
egendomligheter, man beundrar de kända dragen,
till hvilka den årslånga bekantskapen ofta lägger
nya, och man förtrytes, när de gamla vännerna
af okunnigheten och ovarsamheten behandlas
illa eller vanvårdas. Då en möjlighet att bereda
dem tillfälle att göra sig bättre gällande erbjuder
sig, begagnar man den med glädje. Det är,
som vore det ett sätt att tacka dem för de
ogrumlade fröjder de beredt oss.
Uppdraget att med välbekant och vackert
material ordna ett slott som Drottningholm
syntes sålunda den, som fått det, såsom en i
hög grad tacksam uppgift. Men hvilka princi-
* Föredrag vid Nationalmusei vänners årsmöte 1912.
per skulle följas? Tydligtvis hade man härvid
att räkna med två faktorer, den ena den
historiska traditionen, förkroppsligad i slottets från
olika tider härstammande fasta dekoration; den
andra det till disposition stående rörliga
materialet, mobiliern.
Drottningholms slott byggdes, som man vet,
för riksänkedrottningen Hedvig Eleonora af
Nicodemus Tessin d. ä. under senare delen af
1600-talet. Grundläggningsåret var 1662.
Inredningsarbetena, efter faderns död ledda af den
yngre Tessin, fortgingo både på 1680- och
90-talen samt ett godt stycke in på det följande
seklet. Den dekorativa utstyrseln inomhus
utfördes i den form af barockstil, som vid denna
tid hos oss var rådande — ett pompöst, men
tungt formspråk, som synes liksom danadt för
vår storhetstids kraftfulla naturer.
I midten af det följande seklet, närmare
be-stämdt under åren 1746—1752, infaller en ny
byggnadsperiod. En annan i Sveriges
konsthistoria välbekant furstinna, Lovisa Ulrika,
utförde nu med Hårlemans hjälp den om- och
till-byggnad, som till en stor del gaf slottet dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
