Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄGGMÅLNING AK SYLVI KS.
fyra olika suiter. De framställde scener ur
Jephtas historia, ur Didos och Aeneas’ samt
Psyches saga. De voro, som man kan se af det
i bigärningen, som bården hette på 1700-talsspråk,
inväfda alliansvapnet inköpta direkt från
fabrikerna samt alster af holländska väfvare.
I förbigående vill jag påpeka, att tidens bruk
fordrade, att rummets alla väggar voro
fullständigt klädda. Därför användes också för att fylla
de ytor, å hvilka tapeterna ej passade — öfver
dörrar och spisel, i fönsternischer o. s. v. — kläde
af olika färg, företrädesvis rödt, grönt eller blått.
Då samlingen ordnades, fann jag ofta rester af
dylikt material fastsydt vid tapeterna.
Understundom kompletterades väggbeklädnaden också
med tapeter, målade ä väf, företrädesvis verdurer.
Sådana funnos t. ex. i stora matsalen, n. v.
stensalen å Drottningholm, där de ofvannämnda
skogstapeterna hängde. Arten af dessa ofta
rätt dekorativt uppfattade målningar kan ses
t. ex. å Ulriksdal, där en serie härstammande
från Mälsåkers slott finnes uppsatt. 1700-talets
människor drogo sig f. ö. ej för att å sina väfda
tapeter hänga iafior.
Hur stort husgerådskam marens förråd än var,
räckte emellertid nu nämnda art väggbeklädnad
blott till ett fåtal gemak. Under större delen
af århundradet täcktes väggarna i flertalet bättre
rum på annat sätt, nämligen med gyllenläder, i
inventarierna mestadels karaktäriseradt efter
bottenfärgen. De otroliga mängder af detta ma-
terial, som förekommo i Sverige, voro till allra
största delen införda från Nederländerna
(Ant-werpen). Den fabrik för tillverkning af
gyllenläder en viss Bondet på 1670-talet fick
privilegium att anlägga har säkerligen, om den kom
till stånd, aldrig mäktat fylla behofvet af detta
slags väggbeklädnad. Om förkärleken för
densamma vittnar i sin mån, att på Drottningholm
år 1709 gyllenläder fanns i ej mindre än 22
rum, åren 1719—1744 i 24 rum, år 1777 i 19
rum o. s. v. hvarefter en ändring i smaken
inträder. Afven vid användningen af gyllenläder
fordrade bruket, att fönstersmygar o. d. kläddes
med olika färgadt kläde, grönt eller blått.
Så var fallet ännu 1744.
Jämte väfda tapeter och gyllenläder brukades,
som jag ofvan antydde, under hela århundradet
också andra slag af väggbeklädnader. Så sammet
och i främsta rummet damast af olika färg (grönt,
blått, rödt etc.), som upptill och nedtill samt
mellan våderna gärna försågs med små fransar
af guld och silke. Bruket att kläda väggarna
med damast blef mot slutet af århundradet allt
mera vanligt. Under det att t. ex. å
Drottningholm år 1719 funnos endast y på detta
sätt klädda rum och år 1744 7 rum, voro år
1793 ej mindre än rum försedda med denna
art väggbeklädnad. Kring 1700-talets midt
uppträder å Drottningholm i ett fåtal rum det
kinesiska målade sidenet. 1744 fanns dylikt i
tre rum, 1793 i 5 rum o. s. v. Under
århundradets förra hälft förekommo dessutom dels s. k.
stofft-lärft-tapeter, dels de franska, vanligen efter
tillverkningsorten så kallade Roanska tapeterna.
De förra förekommo med hvit botten och
violetta blommor, gul botten och rödt mönster
samt blått, svart och brandgult å hvit botten
samt kompletterades, äfven de, med rödt eller
annat färgadt kläde öfver dörrar, spisel etc.
De roanska tapeterna, s. k. fausses haute-lisses,
voro i främsta rummet väfda imitationer af
tapisserier, som redan kring midten af
1700-talet eller tidigare utfördes i Rouen. De
framställde figurscener, landskap, ja »till och med
taflor», för att bruka ett uttryck i Journal
eco-nomique af 1756. Dekadansen närmade sig,
som man ser, med stora steg.
Efter århundradets midt uppträdde
vaxduks-tapeterna, som år 1764 funnos i 7 rum på
Drottningholm. De förekommo med grön, gul,
pärl-färgad eller svart botten med tryckta figurer
och blommor i färger. A Tureholms slott finnas
ännu dylika tapeter bevarade. Samtidigt med
vaxdukstapeterna finnas redan i 18 rum
pappers-tapeter, som sedermera, jämte öfver väggen
spänd och, som det hette, »en panneau» målad
väf blir det vanliga. Ar 1795 förekommer den
senare dekorationen redan i 28, papperstapeter
i 21 rum. Antecknas, att samtidigt
gyllenläder ej fanns mer än i y af de 19 rum som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
