Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som karaktäristiska för
parasiska sidentyger frän
] 200-talet.
Det vore ännu
ytterligare mycket att andraga,
som kunde stödja min
uppfattning, bäde rörande
dessa arbeten som andra
|>ä Gotland dessa
närstående, där nya motiv
uppträda, oförklarliga utan
direkt fransk påverkan.
Men det sagda får vara
nog. Jag skall blott
resumera de redan vunna
resultaten.
Oja-skulpturernas
upp-hofsman har varit en
mästare, som med
kunskap både om Reims- och
1’arisriktningarna, utan att
helt tillhöra någondera,
troligen redan pä 1260
talet utgått från
Frankrike. Stort senare kan
han ej gärna ha gjort det,
dä tidens nya ideal,
kontraposten, ej varmare
omfattats af honom,’* men
ej heller mycket tidigare
med tanke pa den öfver
ensstämmclse Kristi
ar.-siktstyp äger med de efter
nu. 10. MAXEK nol.orosa. 1270 utförda elfenbenen.
»"■SKE i.k ci.rsv, pakis. (Dessas något senare
tillkomsttid behöfver ej
motsäga det här gjorda antagandet; midt i den fattig
dom pä bevarad elfenbensskulptur, hvari de
uppträda isolerade, tvingas man att förutsätta äldre,
förberedande exemplar, så mycket hellre som
monumentalplastiken redan haft snarlikt att bjuda
på.) Oja församling nödgades alltså icke länge
vänta på utsmyckandet af sin triumfbåge efter
kyrkorummets färdigställande omkr. 1270.
Hvem var då denne mästare? En fransman,
som exporterat sina arbeten till utlandet? Det
är ej antagligt, både på grund af den rent
nationellt gotländska typen för själfva korset, med
korsarmarna omgifna af en ring, okänd
annorstädes på denna tid, och på grund af de många
öfriga verk på ön, som direkt eller indirekt
återgå på hans ateljé. En gotländing, som i
likhet med så många tyska skulptörer gjort
studier i Frankrike? Lika otroligt; så rent
fransk skulle hans konst knappast då blifvit
gestaltad — man förstår det bäst, just när man be-
* För öfrigt saknas det ej inom lians ceuvre En mater dolorosa från
Sundre (nu i Gotlands fornsal), som utgått från hans ateljé,
balanserar på tämligen utvecklade Stand-und Spielbein . K11 sittande madonna
fran samma kyrka (också i F<>rnsalen), likaså vår mästare närstående,
kanske af lians hand, håller sig däremot helt frontal.
traktar de i fransk
skola upplärda
tyska skulptörer,
nas verk, alltid
präglade af deras
upphofsmäns
nationalitet. En
fransman alltså,
kanske inkallad
till Gotland på
rekommendation af
en svensk, f. d.
Sorbonnestudent,
en högre andlig,
såsom fallet väl
var med Etienne
de Bonneuillsresa
till Uppsala (se
min anf. upps. i
Upplands
forn-minnesförxs tid-skr. 1912 s. 283),
men snarare en af
de »vandrande mästare , som den inhemska
konkurrensen dref utanför landets gränser,
sökande sig sin utkomst med sin konst. Kanske
var han länge pä vandring och har just därför
ej tillägnat sig de sista konstnärliga nyheter,
som i hans hemland blefvo allt mer en vogue
vid den tid, då han snidade sina arbeten för
den aflägsna kyrkan pa ön i det nordliga hafvet.
Där har han under alla omständigheter hamnat
och troligen stannat. Ej blott talrikheten af
efterlämnade arbeten vittnar därom, men också det
upphof, hans verksamhet gaf, för en inhemsk
bildhuggarskola, som, efter hvad man kan
konstatera, vidare utförde hans idéer ända in pa
1300 talets början.
EMHRANI )T ()CI I FRANS 1 IA1.S
SOM 1MPRESSK )NISTER.
AK JoiINXY RoOSVAI..
C.AR1. L.U Kl.\ berättade i sin spirituella
kommentar till impressionisterna Degas och Renoir,
meddelad för Xationalmusei vänner ä deras
sista sammanträde hos H. K. 11. Kronprinsen,
att Degas’ älsklingsämne varit
kapplöpnings-hästar och balleteuser, hvilka väsen hade det
gemensamt, att vara créatures de luxe, icke hafva
annat nyttigt mål i lifvet än att »dansa och
hoppa öfver hinder».
Härmed äro på ett sätt, som själf äger
impressionismens raska karaktär, två hufvudpunkter
i denna slags konst antydda: dels dess nege-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
