Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de låta sina stjärndiadem, höghetens symboler,
falla, och människor af alla folk och stammar
— bland dem donator, architectus samt pictor
själf — som fyllda af aningsfull glädje eller
skuldmedveten fruktan släppa alla jordiskhetens
yttre tecken, den halte sin krycka, konungen
sin spira. Och nu förstår jag detta ljuscentrum,
där det flammar inom sfärer ofvan det heliga
sjutalet trappsteg och ser i guldskrift Jag tror
på Gud fader allsmäktig — det är en doxologi,
en hymnus Deo, en hymnus som ej vill på
annat sätt i bild tolka det Jahve-namn, Israels
helige bäfvade att bära på sin tunga.
Jordiskhetens märken, kryckor, spiror, svärd,
penningpåsar och böcker, falla till en sky öfver
människornas värld, representerad af
Saltsjöbadskyr-kan och vindflöjeln på konstnärens, Olle
Hjortz-bergs, hus invid kyrkan. Jerusalem — en
påminnelse om det himmelska — och
kristus-krubban öfverskyggas af änglarnas vingar och
stjärndiademens gnistrande moln.
Inblicken mot apsiden är till verklig glädje.
En trabesanordning, en sådan man säkert vet
funnits i en del svenska kyrkor, ger den
myste-riösa stämning, som fulländar ett kyrkoinre. Med
stöd mot den tvärs öfver i triumfbågens
öppning lagda bjälken finns här ett triumfkrucifix.
Korset uppbär ej någon kristusfigur men har de
attribut — evangelistsymboler o. d. — som bruka
pryda ett triumfkors. På sidorna stå änglar.
Detta upptagande ur faren tid af ett
måleriskt värdefullt dekorationsmotiv med så
genomtänkt symbolik, som ett triumfkrucifix ju
innebär, vittnar om förståelse af uppgiften och pietet
för det historiska. Det att ikonen är borta
torde få anses som ett plus. Den medeltida
bildskäraren gaf uttryck för mängdens
uppfattning, den nutida skulptören ger sin individuella.
Då trodde man i klump, nu tror hvar och en
sitt. Att under sådana betingelser sätta upp
konkreta bilder, som begränsa de abstrakta
funderingarna, är för ansvarsfullt för att kunna
realiseras.
Triumf krucifixet bör alltid ha haft en god
- isynnerhet kontur — verkan. Detta i hög
grad fallet i Saltsjöbadskyrkan. Korpassets
skymning, verksamt understödd af dunklet bak
granitpelarna, samlar sig till en enhet i korset,
starkt kontrasterande mot den ljusa bakgrunden.
Inskrifterna på bjälken : Jag tror på Jesus Kristus
och i apsiden: Jag tror på den helige Ande
fullborda den trosbekännelse, hvars första credo
står på östmuren.
På korets hvalfytor slingra sig vin, ros, lager
och hvete, viradt med korsmärkta band, upp
mot IHS öfverst i hjässan. Matteus, Markus,
Lukas och Johannes, målade af Hjortzberg,
minna nattvardsgästen om det sanna
lärjunga-skapet. Den svärdbeväpnade Paulus och den
nyckelbärande Petrus, båda skurna af Milles,
stå som väktare till helgedomen — den tredje
artikelns begynnelseord, helgonraden, andens
dufva ocli glorieskenet gifva apsiden denna
karaktär. Öppningen i muren blir en portal
till en kyrka, de heligas samfund, med
genombrutet tympanon lagdt på guld.
I anslutning till byggnadssättet, som riktigt
markerat kyrkans östparti som den centrala
orten för kyrklig kult och rit, har docenten
Johnny Roosval gjort upp program för
utsmyckningen af detta parti. Korsets i triumfbågen
urgamla betydelse och uppgift är ju att påminna
om den genom sitt lidande öfver döden
triumferande Kristus. Eftersom arkitekten upptagit
cruxanordningen och låtit den smälta samman
med arkitekturen, gifvande denna dess karaktär,
passar det så bra med den roosvalska
uppdelningen efter katekesens andra hufvudstycke.
Ostmuren växer upp ur marken mot
tunnhvalf-vets rundning, en bild af alltets sträfvan mot
det himmelska och dess osynlige gud.
Figurerna å muren angifva också detta. Här är då
första artikeln gifven, den andra är osökt
symboliskt betonad i det skymningstyngda
korpassets triumfkors. Lidandets mörker öfvergår
i triumferande ljus — den till döden nedstigne,
men till himlen åter farne är i sin ande
närvarande hos de sina — apsidens beteckning i
symbolkedjan fadern — sonen blir då det sista
credos innehåll: anden, den tredje i treenigheten.
Genom uppdelningen i tre hufvudpartier ha
byggnadskroppens centrala delar fått så att säga
organisk funktion. Passagen in till apsiden blir
ej meningslöst mörk i förhållande till apsidens
ljus, apsidens afskildhet blir ej utan betydelse.
Arkitekturen och bildframställningarna ha fått
mera af värdefull formrikedom och talande
innehåll.
Hvad är naturligare vid figurframställningar
i ett gudshus än att bilder af sådana män och
kvinnor, som särskildt vårdat sig om gudstron,
komma med. Urvalet af såväl långhusets heroer
och apsidens helgon, målade af Olle Hjortzberg,
som af psalmsångarna — huggna af Carl Milles
— i norra väggen ofvan predikstolen är gjordt
af en religionshistoriker, professor Nathan
Söderblom. LIeroernas rad inledes af urpatriarken,
nomaden Abraham. Den ärevördige babyloniern
står där som inbegreppet af all outforskad
religionshistoria före Moses. I gördeln har han
arbetsknifven, framför i putsen sväfvar
sakral-knifven. Som pendang står urprofeten, Moses,
markerande ett nytt religionshistoriskt skede,
mosaismen. Hans attribut är den evigt
gröns-kande aronitiska stafven. Klias, baalskultens
djärfva bekämpare, som med sin bön förmådde
kalla ned offerelden från himlen, har svärd i
handen. Profetismens konung, Esaias, knyter i
gudaingifven vrede sin vänstra hand, den högra
gör en manande gest mot ovädersmolnen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
