Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABRAHAM.
VÄGGMÅLNING I LÅNGHUSET.
hota hans gensträfviga folk. Sokrates och Platon
representera det helleniska tänkandet i dess
storhet, hvarifrån linjer löpa ut i riktning mot
kristen världsåskådning.
»När de stora snillena helhjärtadt och
medvetet tjäna Gud, blifva de helgon.» Efter denna
af honom själf formulerade sats (Ett bidrag till
den kristna uppenbarelsetrons tolkning, Uppsala
univ. årsskr. 1911) har professor Söderblom
upprättat helgonregistret i apsiden. Under
ar-kadbågar i fem fält stå lika många
människopar afbildade. S:a Monica och S. Augustinus
mot en bakgrund af röda hjärtan. Hon,
moderskärlekens personifikation, håller med sina båda
händer så fast i hans, »den första moderna
människans», som om hon aldrig ville släppa honom
ifrån sig, den käre sonen. Ofver deras
hufvu-den ett kristusmonogram. S. Ansgarius och
S. Botvid ha mellan sig en gran, som i toppen
blir till ett kors. Ansgarius har bok, Botvid
biskopsstaf och högra handen höjd till
utdelande af välsignelse enligt romerskt-katolskt bruk
(tumme, pek- och långfinger sträckta, ring- och
lillfinger böjda). Ofver detta par en arktisk
björn, stjärnhimmel och stjärnbilden Stora
björnen, de nordiska ländernas sinnebilder. Midtpartiet
är upptaget af S. Erik och hans medhjälpare vid
Finlands kristnande, S. Henrik. Båda fatta det
kors-märkta baneret, Erik håller dessutom sitt attribut,
svärdet, Henrik är utrustad med kalk och
biskopsstaf. Under deras fotter hedendomens styggt
grinande drakar. I nästa fält det äktsvenska helgonet
S:a Birgitta, tydligen i extasens
mottagelse-ögonblick, kanske det då hon hör rösten ur
molnet: Audi ergo quae ego loquor, et deinde
refer ea ad magistrum Matthiam (Vastovii Vitae
Sanctorum. lid. Benzelius, Upsaliae 1708).
Denne står bredvid med den fanatiskt begåfvade
munkens allt utforskande och utkräfvande blick,
färdig att med sin penna uppteckna hvad han
får höra. Öfverst en typisk 1300-tals krucifixus,
syftande på den nattliga vision Birgitta hade
som 10-åring: En ut cruciatus sum. Helgon-
raden slutes af Luther och Gustaf II Adolf.
Luther håller i sin hand de 9; teserna. Gustaf
Adolf i stridsrustning är färdig att mottaga ett
korsliknande svärd, som kommer till honom
buret af vingar, signeten för äktheten i hans
hjältegärning.••
Om Hjortzbergs figurer har ibland sagts, att
de ge intryck af inre stelhet. Här i
Saltsjöbads-kyrkan är hans konst liffull, är syntetisk,
berättarens. Framställningarna associera fritt och
otvunget miljösammanhanget. De bildfria
mellan-partierna få innehåll, tidsluckorna fyllas ut.
Resultatet blir det åsyftade. Man får en öfversikt i
bild af religionshistorien sådan den toppar sig
i kristendomen. Ikonografien och attributeringen
är som alltid fullt stil- och formtrogen.
Milles psalmdiktande andliga stormän förstår
jag mindre. Frånsedt det att hela
nischanordningen ofvan predikstolen verkar epitafium,
hvilket väl ej är Milles’ men arkitektens eller
för-slagställarens afsikt, är det mindre tilltalande att
se samtliga figurer med en bok mellan fotterna.
Detta gör posen tvungen och omöjliggör den
uttrycksfullhet som ligger i en fri benställning.
Nog för att biskop Thomas, Olaus Petri,
Spegel, Wallin och Geijer alla voro fromma män
och religiösa tänkare, men de voro också
skalder. Såsom sådana borde de ha fått mera af
eldig inspiration, mindre af fromhet,
enkannerligen reformatorn Olaus Petri. Hur som helst
blir man glad åt renheten i figurernas linjer och
konstnärens förmåga att ge stenen varm religiös
timbre.
Ät inventarierna har ägnats samma
konstnärliga omvårdnad som åt kyrkan i öfrigt.
Altar-uppsatsen är rikt skulpterad. I den gräddhvita
marmorn äro ännu hvitare alabasterreliefer in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
