Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jer och former utkristalliserbara, det, som låter
fånga sig i ornamentala och arkitektoniska
formler, lockar honom synbarligen mest.
Med en fruktbarare, originellare bildningsgåfva
på det figurala området skulle konstnären äfven
säkert lyckats bättre i sina religiösa och
symbolistiska skildringar, hvilka nu lämna oss skäligen
oberörda, liksom också porträttet verkligen icke
hör till hans starka sidor. Men han kan ju
lugnt lägga det å sido för sina andra, mera
gif-vande intressen.
ARGER O CM FORMER.
Den viktigaste och vackraste händelsen
på färgkonstens område under det nya året
har varit ryska balettens kvällar på Operan.
Materialet är från början en palett af
skön-klingande färger i fond, kulisser, matta, djupt
nedhängande suffiter, dräkterna och ett sparsamt
men förtjusande bruk af en sidenartadt
skimrande karnationsfärg. Med användande af högsta
koreografiska detalj konst (redan i och för sig en
plastisk ögonfröjd) sättas nu dessa färgflammor
i rörelse i växlande rytmer, oväntade men
alltid smakfulla strömmar och figurer, i hvarje
ögonblick mättande ögonen med den renaste
fröjd. Rubens sista period och Monticelli ge
bilder, byggda på likartade principer.
»Innehållet» i balettbilderna är endast den
oundgängligaste libretto, den gör aldrig intrång på
den sköna formen — med ett undantag: sultanens
fånigt melodramatiska darrande efter blodbadet
i Sheherazade. Här skulle ett snabbare ridåfall
eller plötsligt inbrytande mörker på scenen gifvit
en bättre afslutning. —- »Sheherazade» stod för
mig genom sin starkare stilisering högre än
»Kleopatra», som offrade för mycket åt
berättandet. Till färgskönheten fogade »Karnevals»
Biedermeier-cappriccios en den näpnaste humor.
— Det var dystert att se dekoration och
kostymer i den mellan baletterna inlagda
Hoff-manns berättelser, den venetianska akten, som
tedde sig som en ovanligt tråkig gammal
diis-seldorfare, utan en tanke på hvad klang och
samklang i färg vill säga. —
På skulpturens område är utställningen af
Sidney Gibsons arbeten att notera. Man slogs
genast af den behärskade smaken i anordningen.
Behagfullheten och det tekniska kunnandet i
de stora marmorstatyerna, som förefalla skapade
till prydnader i en kultiverad
trädgårdsarkitektur, gåfvo angenäma synsensationer, om än af
mera allmän art. En utomordentligt god sak,
en träff af första rangen är den lilla, här
af-bildade bronsstatyetten. Silhouetten i profil är
af ett godt ornaments själfklarhet och dessutom
är den elastiska kroppen från hvilket håll man
än ser den af en fullödig, jämnvägande verkan.
Det släpande benet och fotternas linjer gifva
ett amfibieartadt pikanteri åt den lilla
uppenbarelsen. En gipsrelief, tänkt som supraporta,
hör likaledes till skulptörens bästa.
J. R.
SIDNEY GIBSON. LE GRAND ÉCART. BRONS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
