Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tigrar eller lejon. Detta motiv är mycket
vanligt inom den persiskt-sassanidiska konsten,
förekom väl äfven hos deras föregångare, parterna,
och härrör ursprungligen från nomadiserande
skytiska folkstammar i Sydryssland och längre
österut ända bort i Centralasien. Dessa skyter,
som visserligen talade ett ariskt språk, voro
dock starkt uppblandade med turkotatariska
element (E. Minns, Scythians and Greeks, 1913).
Genom dessa nomadstammar bragtes jaktmotivet
till kineserna.
Måhända är det också en västlig kulturström,
som gifvit upphof till sådana arbeten, som den
vackra hästfiguren, pl. sid. 33, och den något för
högbenta dromedaren, pl. sid. 34.
På keramikens område synes Kina ha blifvit
den gifvande parten under Tang-dynastien (618 —
907). Man har antagit, att porslinet vid denna tid
uppfanns i Kina. Att det redan då förekom, har
blifvit till full evidens bevisadt
genom de fynd af porslin, som
under de senaste åren gjorts vid
Sarres och Herzfelds utgräfningar
i Samarra vid Eufrat. Kalifen
Harun ar Raschid anlade där en
stad, som ägde bestånd blott en
kort tid efter hans död.
Dateringen af de funna sakerna är
därför lätt att verkställa. Den
kinesiska litteraturen uppgifver,
att porslinet uppfanns redan
under Han-dynastien, och arabiska
köpmän, som på 7CO- och
800-talen besökte Kina, omtala ett
genomskinligt som glas.
Under Yuan- och
Ming-dynastierna
trängde de
kinesiska fabrikaten
ännu längre mot
väster. Det
grågröna celadon-porslinet sprider
sig öfver Persien
och uppträder i
lämningarna af
tatarstäderna vid
Volga och Svarta
Hafvets nordkust.
Äfven bland
bronserna
förekomma otvifvel-aktigt föremål,
hvilka liksom
keramiken tyda på
inflytelser
västerifrån, dessa må
nu vara
omedelbara eller
förmedlade genom indo-
lergods,
FIG. 5. BALTEHAKE
AF BRONS MED RIK
INLÄGGNING AF
GULD OCH
MALAKIT.
(NR 71 I KAT.)
FIG. 6. BÄI.TEHAKE
AF BRONS
MED RELIEFER.
(NR 80 I
KATALOGEN.)
skyternas rike i Baktrien under Han-tiden eller de
turkiska uigurernas i Ostturkestan under Tang. I
förbigående må nämnas, att den i katalogen under
n:o 42 upptagna bronsklockan (pl. sid. 33), daterad
till Chou-dynastien, starkt erinrar om de s. k.
situlorna af brons, ett slags kärl, som i denna
form tillverkades i Italien under århundradet före
Kr., men naturligtvis hade botten, hvilken
klockan saknar. Viktigare äro de reliefprydda eller
med guld och malakit inlagda bältehakarna af
brons (fig. 6 och 5). Nära besläktade
bältehaks-former äro kända från Ananino i ryska
guverne-mentet Perm (c:a 400 f. Kr.), och senare former
äro bekanta från Kaukasus oeh Syd-Ryssland.
De runda bronsspeglarna, som på
utställningen äro väl företrädda, gå tillbaka åtminstone
till Han-dynastien. Den drufranka, som pryder
några af dessa äldsta speglar, anses vara-
uppkommen under inflytande från Baktrien och i
sista hand gå tillbaka till hellenistiska förebilder.
Senare — under Tangdynastien — gör en
återverkan sig gällande; jag känner en bronsspegel
från ett graffält i Charkovguvernementet i
Syd-Ryssland, som bär en ornering af två mycket
degenerade kinesiska drakfigurer.
FIG. 7. ÄGGFORMIG VINKRUKA AF BRONS. TVÅ RINGAR,
FASTADE VII) KRUKAN MEDELST PLATTOR I FORM AF
STILISERADE DJURHUFVUDEN, UTGÖRA HANDTAG. HELA
YTAN ÄR RIKT DEKORERAD MED ORNAMENT DELS I MÖRK
BRONS OCH DELS I MAI AKIT, SOM INFÄLLTS I YTAN AF
S1LFVERLIKNANDE BRONS. (NR 56 I’ KATALOGEN.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
