Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIG. 8. TEMPELKÄRL AF BRONS
(NR 38 I KATALOGEN.)
Kineserna voro
tydligen tidigt
mästare i
nielloinlägg-ningens och
inkru-steringens konst,
såsom bältehaken fig.
5 visar. Ett
praktkärl af brons med
inläggning af silfver
och malakit är
åter-gifvit i fig. 7. Det
härrör från
Sung-dynastiens tid (960
— 1279), under hvars
tidigare del
nielle-ringskonsten stod
rätt högt äfven hos
oss och under hvars
senare skede
praktfulla kopparkärl med
silfverinlagda
män-nisko- och
djurfigurer frambragtes på
det persiska
kalifatets område.
Herr Klas Fåh-
ræus har lyckats förvärfva ett par
sällsynta bronser, som man knappast förut
haft tillfälle att se motstycke till i
Sverige. Den ena utgöres af ett trefotadt
tempelkärl (fig. 8) från förkristen tid,
den andra af en trumma (Katal. n:o
53), en s. k. Tschu-Ko Ku af den art,
som tillverkades redan under Han af
Shan-stammarna i gränstrakterna mellan
Kina och Birma. Dylika trummor lära
emellertid ha förfärdigats i dessa trakter
ända in i vår tid, hvarföre dateringen
torde vara nog så svår att åvägabringa.
En bronsdolk med upphöjda midtelåsar
(fig. 11) uppges i katalogen likna
nordiska bronsåldersdolkar. Detta är
knappast fallet; snarare liknar den de dolkar,
som vi känna från Sibiriens bronsålder.
En annan sibirisk form; de böjda
bronsknifvarna, efterbildades t. o. m.
i Kina i början af Han-dynastiens tid
och begagnades såsom mynt. Dessa
knifmynt äro de äldsta vi känna från
Kina.
De utställda målningarna äro ej
synnerligen talrika. Emellertid få vi, om
också blott i sena kopior, göra
bekantskap med sådana mästare som
Wang-Wei och Chao Méng-fu. Den
förstnämnde, en berömd landskapsmålare,
lefde i förra hälften af 700-talet. Han
var äfven diktare och hög ämbetsman
samt nådde slutligen
statsministervärdigheten. En modern beundrare af Wang-
Weis konst, B. Laufer, förklarar, att sådana
skapelser som hans och Li Se-siins — en
samtidas — otvifvelaktigt tillhöra de största
emanationerna af alla tiders konst. »Kinas
målarkonst är målad musik; Tang-mästarne voro
symfonister i musikalisk bemärkelse och genier
af högsta potens; det finns blott en jätte inom
vår konst, med hvilken Wang-Wei och Li
Se-siin kunna adekvat jämföras, och det är
Beet-hoven.»
Hästmålningen (fig. 9) är en kopia efter
Chao-Méng-fu (1254—1323) en af Yuan-dynastiens
främsta konstnärer, af hvilken British Museum
äger en landskapsbild, som i sin ordning är
målad i Wang Weis manér.
Lyckligast synas kineserna efter västerländsk
uppfattning vara i sin framställning af fåglar
och blommor. Deras kärleksfulla
naturiakttagelse kommer härvid till sin fulla rätt, och vi
störas mindre af bristen på skuggor och reflexer
samt av perspektiviska felaktigheter. En
förträfflig fågelbild, utställd af herr V. Goloubeff
i Paris, är återgifven å pl. sid. 27. Den föreställer
två örnar eller falkar och tillhör Sungdynastiens
tidigare del.
Till de intressantare målningarna hör en af
FIG. 9.
EN BRUN HÄST, TJUDRAD VID EN RÖD STOLPE. MÅLNING.
(NR 5 I KATALOGEN.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
