Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Nordlandets skogar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
armar har han sovit och ur mina armar kan han ej
tagas.
— Det kan vara bra, o Tantlatch, inföll Keen
med en menande blick på Thom, det kan vara bra
att komma ihåg, att det som en gång givits bort
inte kan tagas tillbaka.
Chungungatte rätade på sig.
— Dina ord, Keen, komma sig av din ungdom,
men vad oss beträffar, o Tantlatch, så äro vi gamla
män och vi har förstånd. Vi har också sett in i
kvinnoögon och känt vårt blod sjuda av sällsamma
begär. Men åren ha avkylt oss och vi har lärt
rådsförsamlingens visdom, det kalla huvudets och
handens skicklighet, och vi vet, att det varma hjärtat
har alltför lätt att locka till obetänksamhet. Vi vet,
att Keen fann nåd inför dina ögon. Vi vet, att Thom
lovades åt honom för länge sedan, då hon ännu var
ett barn. Och vi vet, att det kom andra tider och
med dem denne främling och att på grund av vår
vishet och vår önskan om lycka gick Keen miste om
Thom och löftet blev brutet.
Den gamle schamanen teg och såg rakt på den
unge mannen.
— Och det skall också bli känt, att jag,
Chungungatte, gav detta råd att bryta löftet.
:— Inte heller har jag tagit någon annan kvinna
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
