Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nam-Bok, Lögnaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i år och starka män äro alltid hungriga. Och
Bask-Wah-Wan rörde runt en särskilt motbjudande bit
lax i tranet och räckte kärleksfullt den doppade
biten till sin son.
I förtvivlan, då varnande tecken underrättade
honom om, att hans mage inte var lika
motståndskraftig som i gamla dagar, stoppade han sin pipa
och gav sig till att röka. Folket åt stojande vidare
och sågo på. Få av dem kunde stoltsera med
någon intimare bekantskap med den dyrbara tobaken,
ehuru de då och då fingo små kvantiteter och
avskyvärda kvalitéer i utbyte med eskimåer nordpå.
Koogah, som satt vid sidan av honom, lät förstå,
att han inte hade något emot ett bloss, och mellan
två munsbitar, med läpparna tjockt insmorda med
tran, sög han löst på bärnstenmunstycket. Efter
detta höll sig Nam-Bok med en skälvande hand på
magen och vägrade att taga pipan tillbaka, då den
bjöds honom. Koogah fick gärna behålla den, sade
han, ty det hade redan från början varit hans
mening att förära honom den. Och folket slickade sina
fingrar och gladde sig över hans givmildhet.
Opee-Kwan reste sig upp.
— Och nu, Nam-Bok, är gillet slut och vi vill
höra dina berättelser om de underbara ting du sett.
Folket klappade bifall, samlade sitt arbete om-
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
