Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nam-Bok, Lögnaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han hörnen av sin mors schal och höll ut dem, så
att schalen svällde som ett segel, Bask-Wah-Wan
kämpade och stred emot, men blåste hjälplös ett
tiotal alnar bort längs stranden och hamnade i en
hög drivved. Männen utstötte kloka förstående
brummanden, men Koogah kastade plötsligt tillbaka
sitt håriga huvud.
— Ha! Ha! skrattade han. En lustig sak, denna
stora kanot! En mycket lustig sak! En leksak för
vinden! Dit vinden blåser, dit far den också. Ingen
man, som far med den kan på förhand nämna den
strand, där han skall landa, ty han far alltid med
vinden. Och vinden far åt alla håll, ingen vet åt
vilket.
— Det är sant, tillfogade Opee-Kwan allvarligt.
Att fara med vinden är lätt nog, men för att fara
emot vinden måste man kämpa hårt; och dessa män
på den stora kanoten kämpade inte alls, då de inte
hade några åror.
— De behövde inte kämpa, ropade Nam-Bok
vred. Skonaren gick också mot vinden.
— Och vad sade du fick sk- sk- skonaren att gå
emot vinden? frågade Koogah och stapplade
försiktigt över det främmande ordet.
— Vinden, var det otåliga svaret.
— Vinden fick alltså sk- sk- skonaren att gå emot
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
