Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nam-Bok, Lögnaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinden? Gamle Koogah flinade öppet mot
Opee-Kwan och fortsatte, medan skrattet växte omkring
honom: Vinden blåser både åt det ena och åt det
andra hållet på en gång. Det är mycket enkelt.
Det förstå vi, Nam-Bok. Det förstå vi tydligt.
— Du är ett nöt!
— Sanningen faller från dina läppar, svarade
Koogah ödmjukt. Jag var för långsam för att förstå
saken, som ju var klar nog.
Men Nam-Boks ansiktsuttryck var mulet, och han
sade några hastiga ord, som de aldrig förr hade
hört. Benskärning och benskrapning fortsatte igen,
men Nam-Bok slöt läpparna över den tunga, som ej
blev trodd.
— Denna sk- sk- skonare, frågade Koogah
obekymrad vidare. Den var väl gjord av ett stort träd?
— Den var gjord av många träd, snäste
Nam-Bok. Den var mycket stor.
Han försjönk i trumpen tystnad och Opee-Kwan
knuffade till Koogah, som skakade på huvudet med
slö förvåning och mumlade:
— Det är mycket egendomligt.
Nam-Bok nappade.på kroken:
— Det är ingenting, sade han överlägset. Då
skulle du se ångaren. Som sandkornet är emot
bidar-kan, som bidarkan är mot sandkornet, sådan är
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
