Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Männen från sollandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Och männen från sollandet? frågade
Aab-Waak.
— Männen från sollandet finns inte mer.
— Men solländarnas fartyg och deras rikedom
och bössor och förråd? frågade Tyee.
— Varken solländarnas fartyg eller deras
rikedom och bössor och förråd finns mera, löd det
oföränderliga svaret. Alltsammans finns inte mer.
Intet finns. Jag ensam finns kvar.
— Och du är ett fä.
— Kan så vara, svarade Ounenk oberörd. Jag
har sett saker och ting, som nog kunde göra mig till
ett fä.
Tyee teg, och alla väntade, tills det föll Ounenk
in att berätta sin historia, så som han själv ville.
— Vi tog inga bössor med oss, o Tyee, började
han till slut; inga bössor, mina bröder — bara
knivar, jaktbågar och spjut. Och vi rodde ut till
skeppet i våra kajaker i grupper på två och tre. Männen
från sollandet var glada att se oss, och vi bredde
ut våra skinn, och de kom fram med sina
bytesvaror, och allt gick bra. Och Pome-Lee väntade —
väntade till solen stod högt på himlen och de hade
satt sig att äta. Då höjde han stridsropet, och vi
föll över dem. Aldrig har det förekommit maken
till strid och aldrig sådana krigare. Hälften slog
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
