Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den ensamme hövdingens sjukdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pekt hos den yngre generationen, som hade vuxit
upp i utkanten av en gruvcivilisation. Vem brydde
sig i dessa tider om traditioner, i tider, då man
kunde frambesvärja andar ur svarta buteljer och
de svarta buteljerna kunde erhållas från de
tillmötesgående vita männen för några timmars hårt
arbete eller en luggsliten päls. Vad hade väl
scha-manernas ohyggliga besvärjelser och maskerade
mysterier för värde, när det levande vidundret,
ångbåten, varje dag pustade och fnös upp och ned för
Yukon, ett verkligt vidunder, trotsande alla
naturlagar? Och vad värde hade nedärvt anseende, när
den som kunde fälla det mesta bränslet eller kunde
lotsa den propellerförsedda ångbåten genom
ölaby-rinterna nu var föremål för den största
uppmärksamhet från stammens sida?
Sannerligen hade de inte levat för länge dessa
båda gamla, Den ensamme hövdingen och Mutsak,
deras svåra dagar hade kommit, och i dessa nya
tider hade de varken anseende eller plats. Alltså
väntade de dystra på döden, och under tiden
värmdes deras gamla hjärtan av vänligheten hos den
vite främlingen, som delade moskitbålets
besvärligheter med dem och villigt lyssnade till deras
berättelser om gamla dagar, innan ångaren kom.
— Alltså utvaldes en ungmö åt mig, sade Den
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
