Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ligouns död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det var Ligouns önskan på gamla dar, att
det skulle råda fred mellan stammarna. Som ung
hade han varit den förste bland krigarna och
hövding över öarnas och passens krigshövdingar. Hela
hans liv hade förflutit under strid. Han kunde
skryta med flera ärr efter ben, bly och järn än
någon annan man. Han hade tre hustrur och med
var och en av dem två söner, och sönerna, både den
äldste och den yngste och allesamman hade fallit
i strid vid hans sida. Rastlös som en örn strövade
han vitt och brett — mot norr till Unalaska och
den låga sjön, mot söder till Drottning Charlottas
öar, ja, det påstods till och med att han drog med
kakerna så långt som till Puget-sundet och slog dina
bröder i deras blockhus.
Men som sagt, fortsatte Palitlum, på gamla dar
önskade han fred mellan stammarna. Inte var det
därför, att han blivit rädd eller höll för mycket
av spiselvrån och den fulla köttgrytan. Nej då,
han slog ännu ihjäl folk med grymmaste slughet
och blodtörst, drog åt svångremmen vid hungersnöd
liksom de yngsta och trotsade den svåra sjön och
dryga vandringars strapatser lika bra som den
starkaste. Men på grund av sina många bedrifter och
till straff för dem, hämtade ett krigsskepp honom
till ditt land, du man från Boston, du skäggansikte.
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
