Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Li Wan, den fagra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hennes själs innersta gömslen och märkte en viss
osäkerhet.
— Tänk, och noga efter, Li Wan, sade han med
hotande röst.
Hon stammade och ögonen blevo bedrövade och
bedjande, men han behärskade henne med sin vilja
och tvang orden från hennes motsträviga läppar.
— Men det var blott drömmar, Canim, svåra
barndrömmar, skuggor av overkliga ting, syner,
sådana som hundarna se, när de sova i solgasset och
som de gnälla för.
— Berätta det för mig, befallde han, berätta
om vad som hände före din mor Pow-Wah-Kaan.
— Det är glömda minnen, invände hon. Som
barn drömde jag vaken, med öppna ögon i
dagsljuset, och när jag berättade om de underbara saker
jag såg, blev jag utskrattad, och de andra barnen
blev rädda för mig och undvek mig. Och när jag
berättade för Pow-Wah-Kaan vad jag såg, grälade
hon på mig och sade att det var hemskt; och hon
slog mig. Det var en sjukdom liksom fallandesjuka
hos gamla män; och med tiden blev jag bättre och
drömde inte mera. Och nu... ja, jag kan inte
komma ihåg mina drömmar — hon förde förvirrad
handen upp mot pannan — de finnas där likväl,
men jag kan inte finna dem, bara....
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
