Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Li Wan, den fagra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och skuggor av drömmar är minnen och ingenting
annat, och en hund, som sover i solgasset och
gnäller, ser och minnes utan tvivel, vad den tidigare
upplevt. Basch här har en gång varit en krigare. Jag
tror bestämt, att han en gång varit en krigare.
Canim kastade ett ben till djuret och reste sig.
— Kom, sade han låt oss komma iväg. Solen
är varm ännu, men den blir inte svalare.
—■ Och dessa vita folk, hur se de ut? tillät sig
Li Wan att fråga.
— Liksom du och jag, svarade han, blott inte
så mörka i huden. Du kommer att vara mitt ibland
dem, innan dagen är slut.
Canim surrade sin sovfilt fast på sin femtio
kilo tunga packning, smorde över ansiktet med våt
lera och satte sig att vila, tills Li Wan blev färdig
med att lasta på hundarna. Olo kröp vid anblicken
av käppen i hennes hand och fann sig lugnt i att
en packe på några och tjugo kilo spändes fast på
honom. Men Bash var förnärmad och på dåligt
humör och kunde inte låta bli att gnälla och morra,
då han blev tvungen att finna sig i sin börda. Han
reste ragg och visade tänder, medan hon stramade
åt remmarna, och inlade hela sin naturs ondska i
de blickar han kastade på henne från sidan och
bakifrån. Och Canim skrattade och sade:
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
