Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Li Wan, den fagra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nej! Nej! avbröt hon sig hastigt. Jag känner
ingenting. Sade jag känner? Jag menade inte det.
Det är inte möjligt, att jag kunde mena-det. Jag
ser och ser blott, och det är allt; vad jag ser — en
man i snön med ögon som himlen och hår som
vesslan. Jag har sett det många gånger, och det
är alltid detsamma — en man i snön.
— Och du ser dig själv? frågade han, i det han
böjde sig fram och betraktade henne uppmärksamt.
Ser du någonsin dig själv tillsammans med mannen
i snön?
— Varför skulle jag se mig själv? Är jag inte
verklig?
Hans muskler slappades och han sjönk tillbaka
med en jublande tillfredsställelse i sin blick, som
han vände bort från henne, för att hon inte skulle
se det.
— Jag skall säga dig en sak, Ii Wan, sade han
i bestämd ton. Du har varit en liten fågel i ett
tidigare liv, den gången då du såg detta, och det är
minnet därav, som du ännu har kvar. Det är intet
märkvärdigt i det. Jag har en gång varit en älg,
och min far blev en björn, sedan han dött — det
sade schamanen, och schamanen kan inte ljuga.
Sålunda går vi från liv till liv på gudarnas väg, och
gudarna är de enda som vet och förstår. Drömmar
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
