Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamla männens sammansvärjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det är ingenting, det är ingenting, svarade
den unge mannen vårdslöst och stolt. Så läste han
på måfå en sats ur dokumentet: — Detta år, före
islossningen, kom en gammal man och en pojke,
som var halt på ena foten. Dem dödade jag också,
och den gamle mannen ställde till mycket oväsen ...
— Det är sant, avbröt Imber andlöst. Han gjorde
mycket väsen, och det dröjde länge innan han dog.
Men hur vet du det* Howkan? Kanske de vita
männens hövding har berättat det för dig? Ingen
såg det, och han är den ende jag berättat det för.
Howkan skakade otåligt på huvudet.
—1 Har jag inte sagt dig, att det står på papperet,
du tok?
Imber stirrade skarpt på papperets bläckiga yta.
— Liksom en jägare ser på snön och säger: Det
är inte längre sedan än i går, här kom en hare förbi;
här vid pilbuskaget stannade den och lyssnade,
hörde något och blev rädd; här vände den om och
begav sig tillbaka; här sprang den mycket snabbt
och i långa skutt; och här kom en lo, ännu snabbare
och i väldiga språng; och här, där klorna skurit
djupt ned i snön, gjorde lon ett mycket långt skutt;
och här slog den till och haren rullade under den
med magen uppåt; och här ser man lons spår,
ensamma, och det finns ingen hare mera — liksom
231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
