Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den lögnaktiga Nam-Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bok blundade med bägge ögonen och dök ner med handen i den stora krukan med skämd fisk.
»Seså, var inte blyg. Det var godt om säl i år, och starka karlar äro alltid hungriga.» Bask-Wah-Wan doppade en ovanligt stinkande bit lax i sältranen och räckte den drypande till sin son.
Då vissa sjmitom påminde honom om att hans mage inte var så god som i forna dagar, stoppade han i förtvivlan sin pipa och drog några bloss. Folket fortfor att sörpla i sig maten och väntade. Det var inte många av dem som kunde berömma sig av någon närmare bekantskap med den dyrbara örten, ehuru man då och då erhöll små kvantiteter och avskyvärda kvaliteter från eskimåerna norrut. Koogah, som satt bredvid honom, antydde att han ej hade något emot att dra ett bloss, och med oljiga läppar, mellan två tuggor, sög han på ambramunstycket. Nam-Bok tryckte sedan sin darrande hand mot magen och vägrade att ta igen pipan. Koogah kunde behålla den, sade han, ty han hade från börjat ämnat presenta honom den. Och folket slickade sig 0111 fingrarna och gillade hans frikostighet.
Opee-Kwan reste sig upp. »Och nu är festmåltiden slut, Nam-Bok, och vi skulle gärna vilja höra vilka underliga saker du har sett.»
Fiskarfolket klappade händerna och togo till sitt arbete, redo att höra på. Männen voro sysselsatta med att snida spjut och gravera i elfenben, medan kvinnorna skrapade späcket frän sälskinnen och gjorde dem mjuka eller sydde muclucs med sentråd. Nam-Bok betraktade den scen han hade framför sig, men den hade icke det behag som hans minne hade utlovat.
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>