- Project Runeberg -  Kolgrufvorna och saltverken i västra Galizien /
19

(1904) [MARC] Author: August Heimer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Saltverken i Wieliczka och Bochnia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ii
sällan, i stensaltet inneslutna kalkar af enkelkorallen
Caryopliyllia salinaria Rss., hvilka äro ända till 10 cm.
långa och 4 cm. tjocka. De uppvisa inga spår af rull-
ning, hvarför man måste antaga, att dessa djur en gång
befunno sig i hafsvatten öfver saltaflagringsorten. Utan-
för Wieliczka är detta species blott bekant ur äldre
mediterran miocen. Dess förekomst antyder med be-
stämdhet, att Wieliczka-saltlagren hafva bildat sig i en
åtminstone icke allt för afskild del af ett haf. Vidare
utgöres en ansenlig del af tillsatserna i spizasaltet af
obetydliga zoogena kalkskal eller af små brottstycken
af större dylika. A. Reuss lfar särskilt 68 arter fora-
miniferer, 22 arter bryozoer, 50 mollusk- och 8 krustacé-
arter. Slutligen påträffas här och där, i ett parti af
spizasaltet till och med i massa, till brunkol förvand-
lade trädrester — tallkottar, caryanötter, raphiapalm-
frukter etc. —, hvilka häntyda på en undre miocen ål-
der, men framför allt på närheten af en skogbevuxen
strand.
Grunden, hvarpå den skiktade saltformationen ome-
delbart hvilar, har på grufområdet ingenstädes blifvit
påträffad. Däremot har man erhållit visshet om grun-
dens beskaffenhet i trakten väster om Wieliczka. För
att få veta något bestämdt om mäktigheten och beskaf-
fenheten af saltlagren i den supponerade västliga fort-
sättningen af saltskiktsystemet, som vid det västligaste
schaktet, »Josef», visar nästan lika stor saltrikedom som
öfriga delar, utfördes 1,4 km. väster om grufvans slut
vid byn Kosocice en djupborrning. Denna nådde på
ett djup af 209 m. det skiktade saltberget, bröt genom
två stensaltlager af 16,76 m. och 13,80 m. mäktighet och
kom slutligen på 322,26 m. djup till en kalksten, som
till följd af sin beskaffenhet hör till Krakauområdets
öfre jura och måste betraktas som den grund,.hvarpå
saltberget hvilar i denna västliga del.
I Wieliczkagrufvans östligaste del synas saltskikten
sluta helt tvärt. Men också på denna sida konstatera-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 13 19:48:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kolgaliz/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free