Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Saltverken i Wieliczka och Bochnia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
des en vidare utsträckning af saltskiktsystemet genom
en djupborrning på en plats belägen 1,250 m. öster om
den yttersta gruforten. Man uppnådde på ett djup af
266 m. rika saltlager, träffade längre ned två stensalt-
skikt af 5,16 m. och 10,30 m. mäktighet och måste slut-
ligen vid ett uppnadt djup af 426,65 m. af tekniska
grunder upphöra med borrningen inom saltberget. Nå-
gra farhagoi för att saltet i Wieliczkas grufva skall
taga slut finnas sålunda icke.
Det skiktade saltberget öfvertäckes i hela den nu-
varande grufvans längd och omgifves också till en del
på sidorna af ett saltberg af helt annan beskaffenhet.
Hufvudbeståndsdelen i detta berg är en grå, till en
del också brun, på sina ställen märgelartad lera, hvil-
ken öfverallt antingen i finfördelad tillsats eller i form
af afrundade korn innehaller g-anska mycket stensalt
och därför också petrografiskt kan betecknas som salt-
lera. Den visar ingenstädes utpräglad skiktning men
är på sina ställen genomdragen af sprickor och sönder-
faller da i ellipsoidiska stycken med glatt, glänsande
yta. I denna saltlera sitta i fullkomligt oregelbunden
fördelning mycket olika stora saltmassor inkilade, mer-
endels af den saltart, som kallas grunsalt, och som spe-
lade endast en underordnad roll i det skiktade saltber-
get. Dessa »saltkroppar», någon gång stora som hus,
förekomma oftast stockformigt; genom dessa stockars
brytande och bortförande hafva de väldiga kamrarna,
som vi strax skola besöka, uppstått. Öfver uppkom-
sten af denna märkvärdiga aflagring uppstod bland
exkursionsmedlemmarne ett lifligt meningsutbyte, livar-
vid slutligen den åsikt, som uttalats af hofrådet prof.
d:r Niedzwiedzki från Lemberg, hvilken öfvertagit led-
ningen för exkursionen i saltgrufvan, erkändes såsom
den sannolikaste. Den utgår därifrån, att då alla tec-
ken till en kristallisation af saltmassorna i särskilda
håligheter saknas, är man nödsakad att anse de en-
skilda saltstockarna såsom rester af fordom samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
