Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Västindien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTINDIEN. 17
6. Västindien.
Guanahani var en liten låg ö, uppbygd af korallkalk
och tillhörande den ögrupp man sedermera gaf namnet
Bahama-öarna. Den innehöll i sin midt en lagun, hvaruti
åter låg en liten ö. Då de fredliga, nakna infödingarna af
spanjorerna snart utrotades och sålunda ej kunde lämna
någon upplysning om sin hembygdsö, och då Kolumbus
icke ägde kunskap i att göra en riktig ortberäkning,
råkade Guanahani i glömska. Mycket har man tvistat
om hvilken af Bahamaöarna som egentligen kunde vara
Guanahani: de flesta skäl tala för att det skulle varit
den ö, som nu bär namnet Watlings Island.
Hela denna stora övärld, som Kolumbus nu påträf-
fade, har med tanken på Indien, till hvilket land han
trodde sig ha kommit, blifvit kallad Västindien. Den utgör
spillrorna af ett fastland, som ursprungligen sammanhängt
med Sydamerika, men sedermera sjunkit i djupet mot
söder och sydväst. Västindien, som bildar förhallen till
det »amerikanska medelhafvet», ägde en liten och fattig
djurvärld, men ett desto rikare växtlif. Befolkningen, af
Kolumbus kallad »>los Indios», indianer, hade troligen in-
vandrat från Södra Amerika och räknas liksom alla ur-
invånarna på amerikanska kontinenten till den stora mon-
goloid-rasen i Asien. Västindiens infödingar voro 1 all-
månhet fredligt sinnade fast utan all kultur; endast i
östra delen af denna övärld träffades ett vildt och krigs-
lystet men högre stående folk, kariberna. Invånarna på
Guanahani gingo alla nakna, buro långt, hängande hår
och brukade måla sig. Vapen kände de ej; järn var här
liksom öfver allt i Amerika okänt. De buro små näs-
prydnader af guld, som spanjorerna ifrigt tillbytte sig
mot glaspärlor och dylikt, och på Kolumbi fråga, hvar-
ifrån guldet kom, visade de enstämmigt mot söder. Han
säger i sin dagbok att dessa fredliga invånare borde kunna
bli ganska »användbara slafvar»>».
Efter tre dagars vistelse på Guanahani styrde Ko-
lumbus mot sydväst. Några mindre öar upptäcktes, och i
"infödingarnas hyddor lärde man känna bruket af »häng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>