Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Jordens delning och ytterligare upptäckter af Kolumbus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
re
JORDENS DELNING OCH YTTERLIGARE UPPTÄCKTER. 923
påträffades. Då guld mot förmodan ej fanns, uppsöktes
återigen Kuba. Färden gick mot nordost och af kust-
befolkninger erfor Kolumbus att i väster låg ett land,
Magon, där det fanns människor med svans och som därför
skylde sig med kläder. Troligen var detta en antydan
om Mayafolket på halfön Yukatan. Men Kolumbus tydde
namnet att vara asiatiska landskapet Mangi och bestyrktes
därigenom i sin tro att Kuba var den utskjutande delen
af Asiens fastland. Invånarne förklarade visserligen att
landet tog slut efter 10 dagars segling, men då kusten
antog en annan riktning och nu gick mot sydväst, tviflade
Kolumbus ej mer. Han tvingade manskapet att underteckna
ett protokoll, i hvilket de svuro att Kuba ej vore en ö utan
landskapet Mangi. Det var den 12 juni 1494. Hade man
seglat tvänne dagar till, skulle Kubas västspets visat sig.
Kolumbus återvände öfver sydkusterna af Jamaika och
Haiti till Isabella i september 1494. Högsta ledningen öfver
kolonien anförtrodde Kolumbus åt sin från Europa anlände
broder Bartolomeeus och var åter tillbaka i Spanien 1496.
Där rådde visserligen redan nu ganska stort miss-
nöje med amiralen, men detta vågade ännu icke öppet
framträda. Kolumbus ansåg sina privilegier kränkta, eme-
dan regeringen utan inskränkning tillåtit utvandring öfver I
oceanen och dessutom medgifvit handelsskepp och eska- |
drar att på egen hand göra nya upptäckter. Trots allt
detta blef drottningen honom dock städse bevågen, och
förberedelser gjordes för att låta Kolumbus företaga en ny Hd
resa. Då det emellertid denna gång visade sig mycket Hd
svårt att inge något större intresse för den unga koloni, i
som skulle anläggas på södra sidan af Haiti, och tillräck- Ei
ligt antal utvandrare sålunda fattades, kom Kolumbus på ik
den farliga tanken att betolka sitt indiska rike med straff- AH
fångar. Alla brottslingar, som dömdes till landsförvisning, lin
skulle sändas till Indien och där göras till kolonister.
Man kan lätt tänka sig hvilka följder detta skulle hafva. Å
Till alla dessa svårigheter för Kolnumbus kom en allt mer HA
i dagen trädande oenighet mellan honom och den man, I
hvilken som en slags kolonialminister blifvit utsedd att ll
leda de indiska angelägenheterna, dekanen i ärkebiskops-
dömet i BSevilla, Juan de Fonseca. Gent häremot kunde FK
Kolumbus knappast stärka sin ställning med sådana på- SI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>