- Project Runeberg -  Komedi! /
36

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

kommerserådet att under den närmaste tiden bege sig
på resor med sin dotter, tills der hemma glömskans
mossa vuxit på hans stamträds unga bark. När han
sedan efter några månader återkomme, så skulle
sqvall-rets vattenqvarn redan åter drifvas af en annan bäck,
och han och Aglaé, representanterna för den
ärevördiga, ett hälft år gamla adliga ätten, skulle liksom af
gammal inrotad vana aflemna sina visitkort bland
den mängd krönt kartongpapper, som vid säsongens
början fylde silfver- och alabasterskålarna hos dem,
som herr Lehnberg endast och allenast ansåg för sina
likar, nämhgen de vid hofvet presenterade.

Det är ett egendomligt faktum, att hos de flesta
som äro ovana att bära en adlig krona, dennas
väldiga tryck i början inverkar särskildt på den nerven i
hufvudet, som leder minnet. Detta blir alltid lidande,
och så snart bron, som för till det förlofvade landet,
blifvit lyckligt öfverskriden, så stöts den undan med
foten, och allt hvad man förr älskat och vördat på
andra sidan om denna afgrund, som skiljer klasserna,
blir så främmande, som om man aldrig varit
tillsammans der nere i stoftet. Man står nu så högt, man
har blifvit närsynt. —

De hade legat i karantän i utlandet, och sedan
äfven den sista lilla bacillunge af det forna plebejiska
tillståndet blifvit desinficerad, återvände baron
Lehnberg med sin dotter till det dyrbarare än någonsin
smyckade millionhuset i hufvudstaden.

Nu gick allt, som det skulle gå, och äfven den
ifrigt efterlängtade timmen kom, som lönade all
sträf-van, all strid, alla mödor och offer.

Hon stod i tronsalen och kastade stolt tillbaka
hufvudet.

Bredvid och bakom henne stodo dansande
kavaljerer och damer, och äfven här funnos det älskvärda
riddarsporrar, som dels af klokhet, dels af nyfikenhet
eller ironi bugade sig för tusengyllen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free