- Project Runeberg -  Komedi! /
156

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

»Ja visst! — Strax. Hon vill nog ha reda på,
om vi ska’ ha gåssteken redan i dag, och om unga
herrn hellre vill ha grönkål eller hvitkål dertillPJ)

»Hemtar du ännu grönkålen sjelf ur trädgården
som förr, mor?»

Hon nickade. »Alldeles som förr; ibland vill nog
inte fötterna riktigt med, såsom de ska’ — ocli så
andtäppan sedan. Du vet ju, Hans — och de gamla,
elaka plågorna, som bli allt besvärligare, men jag har
Gud ske lof, ännu alltid kunnat rå på dem.x>

»Låt mig få gå med ner i trädgården.»

»Det får du visst, min gosse —!»

»Och se’n tala riktigt noga om för mig om de
der plågorna, — mycket noga — !»

Ost, groft rågbröd och smör stodo på bordet,
men Christian Burkhardt åt icke frukost. — Han satt
med båda händerna krampaktigt hållande om länstolens
sidostöd och stirrade framför sig, tungt dragande efter
andan.

Dörren stängdes sakta efter fru Greta. Hon hade
för några få minuter sedan inträdt, hade tvekande satt
sig bredvid sin man och bönfallande lagit hans händer.
»Far lilla — jag skulle gerna vilja tala ett ord med
dig, men du måste först lofva mig att tåligt höra på
och att inte brusa upp — vill du göra det?»

Den kraftiga gestalten reste på sig. Hans blick
hvilade på henne, full och genomträngande. »Aha —
således var det ändå något! Det föreföll mig genast
så besynnerligt, hvad som så plötsligt, i mörker och
dimma, kunde ha drifvit hit pojken. — Det hgger
något bakom! — Dumheter, Greta, gör dig inte till
advokat för den stora, långa karlen. Jag menar, han
kan sjelf vara karl nog att stå för sin sak. — Gå,
hustru, och skicka hit honom.»

Hon lutade sig öfver honom och såg honom med
tårade ögon i det stränga ansigtet. »Christian», —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free