Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^195
Äfven hennes make stod tämligen långt fram,
och då han såg henne, klämde han monockeln i ögat
och reciterade med en sarkastisk blick på hennes långa
kurslöja: »Med gördeln och med slöjan, sönderrefs den
fagra villan!»
Det var en elakhet, en nedrig anspelning.
Hennes blick ljungade öfver till honom; tigande skred hon
vidare, men den heliga Katarina led väl mindre qval,
när hon gick Öfver de glödande plogjärnen, än Aglae
under dessa få steg på hofvets parkettgolf.
— –– Efter kuren var en kort konsert.
Så ensam och öfvergifven som Aglae förut stått,
så isolerad stod hon äfven nu. Hennes man sade
artigheter åt grefvinnan Viola och syntes öfverallt, blott
inte hos sin unga maka. Det skulle ju varit löjligt.
Smekmånaden var ju länge sedan förbi, och enligt
fransk uppfattning deltaga gifta makar inte i några
festligheter för att ömsesidigt tråka ut hvarandra. Sin
hustru såg han ju alla dagar, derför sökte han ny
eg-gelse utomhus.
Grefve Uggley deremot var mycket tyskt sinnad;
han var äfven i balsalen sin hustrus förste kurtisör,
och hvarhelst hennes blonda hufvud visade sig, syntes
äfven hennes makes af lycka strålande ansigte. Förr,
då Aglae ännu var ogift, hade åtminstone några unga
herrar och dansörer gjort henne sällskap, men nu,
då den rika handen var bortskänkt, nu saknade hon
äfven den dragningskraften för de giftaslystna herrarna.
Och äfven om då och då någon bekant officer helsande
slog ihop klackarna framför henne, så blefvo dock
endast några höflighetsfraser sagda, som knapt v oro värda
att svara på.
Aglae hade åkt hit i qväll med stolta
förhoppningar, och den fruktansvärda missräkningen verkade
nästan förlamande på alla hennes sinnen. Det rasade
och kokade inom henne, men hennes lemmar voro
tunga som bly. Hennes högmodiga sinne led de för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
