Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^225
hvilken hon kallt och affärsmcssigt rådgjorde. Han
skulle genast afskeda och aflöna betjeningen, Aglaé
skulle nog reda sig sjelf.
Och återigen var det tanken på hennes
konstnärsbana, som ryckte henne upp ur hennes förtviflade
sinnesstämning. Hon greps af ett feberaktigt intresse
för allt, som angick scenen; hon tog tidningarna,
sista tidens operakritiker för att grundligt studera dem.
En berömd sångerska hade en gång sagt henne, att
hon fått sina bästa lärdomar ur sina rivalers
recensioner, att hon deraf lärt, hvad som borde göras och
underlåtas för att öfverflygla dessa i deras svaga
sidor.
Aglaé hade förr nästan aldrig tagit i en tidning.
Politiken, börsen, prisnoteringar och annonser voro
henne gränslöst likgiltiga, lukten af den nya
trycksvärtan var henne nästan motbjudande. Nu kände
hon ingenting deraf, hastigt ögnade hon igenom
tidningsbladen.
’ Plötsligt spratt hon till. Ett med fetstil tryckt
namn föll henne i ögonen. »Doktor Hans Burkhardt,
privatdocent vid universitetet i X offentliggjorde i sin
sjette föreläsning för en stor samling medicinska
auk-toriteter sina nyaste, uppseendeväckande rön på
kräft-sjukdomarnas område.»
Hvem? Hans Burkhardt? Den hlle arrendatorr
sonen, bondpojken från Moosdorf? Aglae stirrade ned
på tidningen som i en dröm: »Han håller
föreläsningar. Han är den plötsligt uppdykande undermannen,
som säger sig ha funnit ett medel att bota kräfta? Ja,
det är sant.» Aglae kommer ihåg nu, att man talat
derom, att det nya botemedlet framkallat en storm
af sinnesrörelser, att det var en helt ung läkare, som
med denna upptäckt stält sig i första ledet bland
medicinska storheter — men namnet? Nej, på det
hade hon aldrig gifvit akt, ty hon höll rysande igen
öronen, när det var fråga om en så vämjelig sjukdom.
Komedi! 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
