Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adertonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m ■
skulle försumma tåget igen, såsom nyligen, då han kom
för sent till föreläsningen på universitetet.»
^Försummade tåget?» Aglae reste på sig häpen.
»Fins det då någon järnväg i staden, som Burkhardt
måste fara på för att komma hit?»
»Järnväg i staden?» * Systern såg förvånad på den
talande. »Nej, fröken Lorrain! Professorn kommer
ju alltid den två timmars långa vägen från
universitetsstaden H. hit till oss. Han bor ju inte alls här,
utan gör alltid den der ansträngande resan för att
sköta er. Visste ni inte det?»
Aglae knäpte krampaktigt ihop händerna. Hon
greps af bestörtning och djup rörelse, som fylde
hennes ögon med tårar. »Nej, det visste jag inte»,
mumlade hon.
»Åh, det har väckt uppseende nog. Tidningarna
hade så mycket att berätta och berömma, och om
man någonsin gjort er orätt här i staden, fröken
Lorrain, så har ni fått en lysande upprättelse.»
»Upprättelse? Hvad är det, som skulle kunna
förneka det faktum, att jag som en dålig sångerska blifvit
ut-hvisslad?» frågade Aglae, suckande djupt och smärtsamt.
»Åh, ni skall nog få öfvertyga er sjelf.» Syster
Marie lade täcket fastare om sin skyddslings fötter och
såg henne med ett glädtigt skratt i det bleka ansigtet.
»Om professorn tillåter, måste ni sjelf en gång läsa
alla de der tidningsartiklarna. Ni kan inte tro, hur
man gjort er till dagens hjältinna. Men ä propos,
var snäll och glöm inte, fröken Lorrain^ att ni ger
professorn brefvet från fru Lissmann, hon var sjelf
här för en timme sedan i förhoppning att få se er.»
»De snälla, snälla menniskorna», sade Aglae
liksom försjunken i djupa tankar, och sedan blickade
hon tyst ned på golfvet, som liksom förgyldes af
dallrande solstrålar.
Barmhertighetssystern gick in i nästa rum, det
var tyst, högtidligt tyst rundtomkring, blott söndags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
