- Project Runeberg -  Komedi! /
280

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adertonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^280

klockorna hördes från fjärran klingä i den milda vår*
luften.

Men Aglae log mot den knoppande naturen, och
äfven hennes hjärta, som så länge legat visset och
dödt i vintersömn, tycktes för första gången bära
maj-friska knoppar. Hvad som’låg bakom henne, var en
oredig, fasansfull dröm, nu öppnade hon för första
gången sina ögon och skådade Guds sköna verld. Hon
var ej så fattig på kärlek och lycka, och menniskorna,
som vandrade der, voro ej så hjärtlösa och grymma,
som hon trott. Hon öfverfölls af en känsla af djup
rörelse och blygsel, när hon tänkte på Hans
Burk-hardt. Hvad hade han inte gjort för henne. Hur
ädelt, hur stort tog han ej hämnd för allt, hvad hon
brutit emot honom. Hon hade fordom blygts för
bondsonen, men han hade ej förnekat tiggerskan. Hon
ville till och med i sitt eget hern ej erkänna
ungdomsvännen, emedan han bar ett enkelt namn utan
prunk och ståt, men han åtog sig inför allas ögon
den uthvisslade, hånade sångerskan, hvars namn ej
blott var enkelt, utan brännmärkt inför Gud och hela
verlden. Hon, millionärskan, hade inte offrat ett öre
för att understödja den stackars, svältande studenten
i hans ädla sträfvan, men han, mannen, som sjelf
knappast börjat förtjena, ålade sig de största offer för
alt lindra hennes nöd samt bringa henne hjälp och
räddning.

En het rodnad färgade den unga qvinnans
kinder; hon knäpte händerna i knäet, och alla hennes
tankar voro en bön till Gud — att välsigna och löna
honom i hennes ställe.

Röster hördes utanför i korridoren.
Förestån-derskan öppnade försigtigt dörren och tittade in i
rummet. >^Nej, hon är vaken, herr professor, var så god
och stig in.5)

Aglae vände på hufvudet och såg Hans. Han
stod framför henne, hög och ståtlig, omgifven af gyl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free