- Project Runeberg -  Komedi! /
323

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjuguförsta kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^323

fatta denna öfverraskning. Ack, om ändå Hans med
sina klarseende, kritiska ögon, som lärt «ig att se in
i menniskohjärtats hemligaste djup, verkligen kunde
betrakta Aglae som ett älskligt under! På sina knän
ville han tacka den barmhertige Guden derför och
prisa den stunden, i hvilken goda änglar nedstörtade
huset Lehnberg från dess gyllene höjd för att åt
himmelriket och kärleken rädda en menniskosjäl.

Han kommer allt närmare och närmare. Borta
från dammen hör han grodorna qväka, såsom han från
barndomen är van under sommarnätterna i
Moos-dorf, och hvilket i hans tycke hör till den fridfulla,
landtliga stämningen. På gården skälla Moppel
och bandhunden liksom en duett. Ett dragspel och
muntra visor klinga dämpadt borta från mejeriet,
och tätt framför honom, från köket höras högljudda
röster.

Aglaé? Är det verkligen Aglaé, som nyss talade
så energiskt, nästan vredgadt? Hvad är det, som
upprör henne så? En oemotståndlig känsla drar Hans
fram till det låga, öppna fönstret. Han måste veta,
hvarför Aglaé är ond. Är hon kanske ännu den
hersk-lystna, egensinniga matmodern, som man aldrig kunde
göra till lags? Är hon uppbrusande och häftig i
umgänget med folket, som hon skall leda och styra?

Hans biter samman tänderna som af en plötslig
häftig smärta, han går ljudlöst närmare och tvingar
sig nästan att öppna ögonen och titta in.

Midt i köket står Aglae. Lampan, som vid en
stålkedja hänger ned från taket, gungar sakta öfver
hennes hufvud och kastar sitt sken öfver hennes vackra
ansigte, som med vredgadt blixtrande ögon betraktar
de båda pigorna, Dora och Anna. Dessa båda stå
framför en stor tvättbunke med händerna fulla af
tvål-lödder och titta ned, Dora med egensinnigt
sammanknipna läppar, den blonda Anna med glödande kinder
och föi^läget framåtlutadt hufvud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free