Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kometer och meteorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMETER OCH METEORER 43
Dessa senare båda kometers rörelser kunna alltså
teoretiskt framställas i minsta detalj riktigt ur
attraktionerna av de kända massorna i vårt system. För dessa
båda kometer finnes icke det »(hämmande» medlet.
Annorlunda är det däremot med den märkvärdiga
Bielaska kometen, som ytterligare kommer att
intressera oss. I nyare tid har den blivit undersökt av von
Hepperger ända från dess tidigare framträdanden, och
därvid visade sig verkligen ett ökande i hastigheten av
dess rörelser under åren 1805—1826, då den för varje
gång kom tillbaka till solen 1,3 dagar för tidigt, och
sedan från 1832 till 1846, då den blott kom 1,1 dag
för tidigt. Sedermera har kometen upplevat så
underbara öden, att det icke varit lämpligt att vidare
följa den med hänseende till denna fråga. Vi veta
redan, att Bielas komet har en skärningspunkt med
jordens bana såväl som med den Enckeska kometen,
Kanske få vi därför tillskriva de båda kometernas
ökade hastighet en gemensam okänd orsak.
Se vi tillbaka på alla våra erfarenheter om de
periodiska kometerna, så inse vi väl, att ännu flera okända
förhållanden inverka på dem, men de visa ingen
allmän regel, varför de icke kunna säga oss något om
ett måhända befintligt hämmande medel i
planetrymden.
Vi hava redan sett, att några kometer ha kommit
solen ofantligt nära, så att de nästan berörde dess yta.
Under denna förutsättning borde väl kometernas
rörelse där stöta på ett kraftigt motstånd mitt ibland de
i mörkret klart lysande koronagaserna. Detta syntes
verkligen bekräftas av en rad av kometer, som
rusade omkring solen på helt små avstånd. En av dem
till sitt yttre mycket lika varandra kometerna av år
1882. I korthet häva vi även redan talat om de, även
till sitt yttre mycket varandra lika kometerna av år
1843 ocn 1880. Då man, såsom alltid först sker, hade
beräknat paraboliska banor för dessa kometer, befun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
