Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kometer och meteorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nos alla deras element för alla tre företeelserna vara
varandra mycket lika. Den förmodan låg därför nära
till hands, att dessa tre företeelser överhuvud taget
blott kunde tillhöra en kometindivid, som t. ex. varit
fallet med de likartade överensstämmelserna mellan
Halleyska och Enckeska kometerna, varvid man då
upptäckte deras periodicitet. I föreliggande fall måste
likväl de tillhörande banellipserna vara mycket olika
stora, då ju tidsintervallerna mellan de tre
återkomsterna voro helt olika. Mellan 1843 och 1880 ligga
37 år, under det till nästa framträdande under sagda
förutsättning endast två år förflutit. Om banellipsen
verkligen blivit så starkt förkortad, så kunde detta
hava skett endast genom det (motstånd, vilket kometen
möjligen stött på vid en perihelium-passage. Nu
kände man vidare, från tidigare år, till ännu två
kometer, för vilka man visserligen på grund av
bristfälliga iakttagelser icke kunde beräkna några
noggrannare banor, men som likväl i varje fall kommit
solen mycket nära och även för övrigt i alla
bestämbara punkter voro lika de ovan omtalade företeelserna,
nämligen de av år 1668 och sedan den s. k.
aristoteliska kometen från 372 f. Kr. Alltså funnos fem olika
framträdanden av samma komet mellan vilka efter
varandra ligga 2,039, 175, 37 och slutligen endast
omkring 2 1/2 års mellanrum. Klinkerfues i synnerhet
företrädde den meningen om framträdandet år 1882
att det här verkligen vore en och samma komet, vars
omloppstid genom solkoronans motstånd ständigt
bleve så starkt förkortad. Nu undersökte Kreutz
ingående alla hithörande kometers banor ännu en gång
och fann för 1882 års komet en omloppstid på 800 år,
för den av år 1843 en på 500 år och visade att även
banorna av de övriga vilka här komma i betraktande
passa in i en ungefär lika stor ellips. Det var därmed
bevisat, att ingen av de här åsyftade företeelserna
kunde vara identisk med den andra, utan att här verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
