Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kometer och meteorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ned på vår jord. Med kometernas skenbara storlek
och deras hemlighetsfulla utseende kunde man
naturligtvis icke vänta sig något gott därav. Kometerna
ha också alltid ansetts som olycksförebud. Av deras
blotta uppträdande på himlen spådde man under
medeltiden krig, epidemier och alla andra upptänkliga
olyckor för mänskligheten. Sedan man emellertid
klart påvisat att dessa himlakroppar bruka uppehålla
sig på flera millioner kilometers avstånd från oss, och
för övrigt astrologien kommit i misskredit, upphörde
visserligen detta slag av kometfruktan, men man
började i stället tro, och detta på vetenskapliga grunder,
att ingenting mindre än världens undergång vore att
frukta av kometerna, om en av dem sammanstötte
med vår jord.
I november 1872 ägde en sådan sammanstötning
rum och resulterade i ett det härligaste stjärnfall.
Det var den 27 november och jag befann mig då
sedan några månader i Göttingen i och för
astronomiska studier. Observationerna visade att det var den
bekanta Bielaska kometen, ,som upprepade gånger
sysselsatt oss som förvandlat sig i detta stjärnfall.
I detta sammanhang vilja vi sysselsätta oss något
med stjärnfallsfenomenen, då de kunna ge oss vissa
upplysningar över kometernas natur.
Var och en har någon gång sett ett stjärnfall. Det
finnes knappast någon populärare företeelse å himlen.
Varje natt kan man se en eller flere »fallande
stjärnor» draga förbi de fasta stjärnbilderna. De
uppträda utan märkbara lagar och regler. Några röra
sig med stor hastighet över himlavalvet, så att de
nästan i samma ögonblick som de visa sig slockna;
andra åter draga fram med ett visst majestätiskt lugn,
de flesta i rak linje, men andra i bågar och i
sällsynta fall till och med i slingrande banor. Även
deras sken är mycket olika. Genom kikaren ser man
dem ofta som de allra finaste ljuslinjer och å andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
