Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kometer och meteorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMETER OCH METEORER 93
metsvansar. Genom kontakten med luften måste de
gaser, till vilka en del av meteormassan förvandlas,
laddas med elektricitet och stötas bort av den
magnetiska jorden. Men dessa från jorden frånvända
meteorsvansarna skall man aldrig kunna varsebli, först
och främst därför, att hela fenomenet är alldeles för
flyktigt och för det andra även därför att det från
meteoren utströmmande ljuset är alldeles för starkt, för
att man bredvid detta skulle kunna se en så svag
företeelse, som en kometsvans.
Sammanställa vi nu alla våra erfarenheter så få vi
ungefär följande bild av kometernas och meteorernas
världsställning: Då genom en sammanstötning eller
även vid ett starkt närmande till varandra, tvänne
kroppar ömsesidigt förstörde varandra, spred sig
deras materia åter i kaotisk oordning i världsrymden
och de enstaka spillrorna erhöllo de mest olika
hastigheter. I huvudsak ordnade sig dock det hela till en
spiralformig rörelse. Huvudmassan blev under sin
egen attraktion samlad på ett bestämt område i
världsrymden. Blott ett antal småspillror hade vid
katastrofen fått en så stark stöt, att de genom denna
självrörelse blevo satta i stånd att undkomma denna
huvudmassas attraktion. De irrade sedan utan mål genom
världsrymden, utan att med sin massa kunna vara
någon annan organisation till tjänst, ända till dess de
alldeles tillfälligtvis kommo inom räckhåll för en
förbiskridande värld, måhända solsystemets, och nu, fast
åter genom en sällsam tillfällighet, trängde de in i en
planets atmosfär, med vars massa de förenades för att
efter kanske årmillioner av omkringirrande i ett
verkligt orörligt dött tillstånd, åter kunna taga del i en
framåtsträvande naturutvecklings uppgifter.
Påträffa de inga, andra världskroppar så skola de även på
nytt överge systemet, i vilket de inträngde, och ilande
vidare framåt från system till system, genomvandra
himlakropparna utan bestämt mål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
