Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII. Till Aruwimi eller Biyerré - 1883, 23 okt. Iboko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN AFRIKANSK HERKULES.
123
varne, och så ovana voro våra män vid detta sätt att göra
affärer.
Den 23 foro vi omkring 2 mil utför floden och ankrade
vid Mata Bwykis landningsplats. Nära flodkanten fans en
mängd pölar med stillastående, stinkande vatten, hvari den
beska cassavan låg och upplöstes. Luften kunde ej ha varit
mera förpestad af ett lika stort antal afskrädeshögar. I floden
funnos flera cirkelrunda inhägnader, der cassavan låg för att
blötas och lösas upp, men lukten derifrån var ej så svår,
tack vare det ständigt rinnande vattnet. Liksom alla andra
flodstammar låta bangalerna sina kanoter alltid stå under
vattnet, för att bevara dem längre. Under våra ångares
kölar kunde vi se svaga konturer af dem.
Senior-höfdingen Mata Bwyki (herre till många bössor)
var en gammal gråhårig man af herkulisk växt och
axelbredd, med ett bredt, fyrkantigt ansigte och klumpigt hufvud,
hvarur hans enda öga tycktes lysa fram med genomträngande
skärpa. Jag skulle tro, att han var 6 fot och 2 tum hög.
Han hade en stark, klangfull röst, som, då han höjde den
för att tala till sin stam, hördes tydligt på flera hundra
yards afstånd. Han var nu antagligen mellan 75 och 80 år
gammal. Hans hud hängde i skrynklor på benen, men med
sin 9 fot långa staf, som endast var en hårsmån lättare än
masten på en mindre segelbåt, gick han med rak hållning;
då han stödde sig på denna väldiga staf, rätade han upp sin
starka kropp och lät sin stentorstämma dåna öfver sina
hundratals bangalers hufvud, kunde man se, att den långa
gubben ännu hade en fond af kraft inom sig. Han var
hvarken den längste eller den vackraste eller den
vänskapligaste man jag träffat på i Afrika; men om man endast
fäster sig vid menniskokroppens fulländning, väldiga former
parade med styrka, vackra proportioner mellan bål,
extremiteter och hufvud, samt ett liffullt uttryck i ansigtet, måste
han ha varit den mest fulländade typ för manlighet, som
1883,
21 okt.
Iboko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
