Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII. Till Aruwimi eller Biyerré - 1883, 25 okt. Iboko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN STORM.
131
stranden och hindrade oss från att besöka Ukumbi och dess
höfding Ibombo. Efter allt hvad vi hört, var detta samhälle
ofantligt företagsamt, men underlägset Iboko i rikedom, makt
och folkmängd.
Det hade varit en vacker dag, klar som en sommardag
vid Medelhafvet, men vid lägertid blef solen i vester hastigt
betäckt med moln, och dessa tycktes med förvånande snabbhet
komma sväfvande från nordvest, norr och nordost. Då vi
vände oss om mot söder, sågo vi led efter led af ofantliga
skyar stiga upp liksom för att möta dem. Vi hade ofta sett
sådana molnbildningar inemot solnedgången, men i dag hade
de en olycksbådande svart färg, som tilldrog sig vår
uppmärksamhet. Yi kunde emellertid ej finna någon plats, der
vi kunde vara skyddade, ty från skogsjättarnes öfverhängande
grenar sträckte sig ett ogenomträngligt snår af buskar ända
ner till floden, så tätt, att ej ens en krokodils nos skulle
kunnat borra sig derigenom. Vi befunno oss i ett 200 yards
bredt sund, på båda sidor infattadt af grönskande, 150 fot höga
stränder. Starka fästningsvallar hade ej kunnat vara mera
ogästvänliga mot oss. Medan molnen förmanade oss att söka skydd,
sade stränderna å ömse sidor nej. Zenith blef slutligen
molnbe-täckt och mörk, men i norr förvandlades himlens färg till
askgrått, hvari stormen rufvade. 1 följd af någon osynlig makts
inflytande förblef flodens yta slät, det minsta löf hängde stilla, det
högsta vassrör stod rakt, som om någon kommenderat "gif akt!"
och naturen stelnat i orörlig dvala. Det räckte emellertid endast
några minuter, ty snart blef det lif och rörelse. Skogens alla
millioner löf kommo i våldsam skakning. Millioner andra
kommo nedseglande som stormens förelöpare, och millioner små
vågor krusade sundets yta och tycktes hålla kapplöpning med
lofven. De höga träden, bombax, kopal och palmer, böjde
sig och vajade och gjorde motstånd nästan som menniskor.
Vi hade ej längre tid till att göra iakttagelser, ty stormen
kastade sig nu öfver oss med sådan öfverväldigande styrka,
1883.
21 okt.
Iboko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
