Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschelkasch - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag hör det, svarade han sakta.
— Du är då en riktig morsgris! ... Nå, sätt dig till
omväxling vid styret ett slag, så ska jag ta årorna. Du
är väl duktigt trött, va?
Gavrila bytte mekaniskt plats med sin kamrat. Då
Tschelkasch därunder kom att kasta en blick på den
stackars pojkens förskrämda ansikte och såg, hur han
darrade på benen, tyckte han uppriktigt synd om honom.
— Nå, var nu inte ängslig mera, sade han och
klappade honom på axeln. Du ska få ordentligt betalt, jag
brukar inte knussla, inte. Du får en fjärdedel av vinsten
— är du med om det?
— Jag ... jag vill inte ha någonting. Om jag bara väl
vore i land!
Tschelkasch spottade förargad och grep kraftigt i
årorna, med vilka han tog långa tag. Havet hade
emellertid vaknat — små, skumfransade vågor betäckte dess yta,
knuffades och brottades med varandra och smulades
sönder till fint skum. Vattnet skvalpade och plaskade, allt
runtomkring var fyllt som av ett harmoniskt dämpat brus.
Det nattliga mörkret började småningom få liv.
— Hör nu, begynte Tschelkasch på nytt, när du nu
kommer hem till din by, så gifter du dig, inte sant? Och
då blir det att plöja och så, och hustru din får barn . . .
så många barn, att du inte har foder nog att stoppa i
munnen på dem allesammans ... va? Och så får du hålla
på hela ditt liv och knoga och släpa ... Trevliga
utsikter !
— Ja, det förstås, svarade Gavrila i beklämd ton,
men vad ska man göra?
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
