Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
viljan, biskop Mahtensen, beteckna friheten såsom
»obetingad själfständighet, oändlig själfbestämmelse och
själf-verksamhet». Han säger emellertid vidare: »under det
människans vilja till sitt väsende är absolut fri, är den
som fenomen i tiden mer eller mindre ofri.
Hvar finnes då denna egentliga, väsentliga vilja,
eftersom den erkännes icke finnas till i vår värld?
Hvilken annan värld känna vi?
En viss grad af frihet hos viljan finnes visserligen,
men ofta är denna frihet blott skenbar. En mängd fall
af viljeyttringar, som man ansett som frivilliga
handlingar, kunna bevisas ej vara det. Vi måste bekräfta, att
vår vilja är bunden vid en hjärna, som i sin ordning
är beroende af en mängd förhållanden —- sinnenas
inverkan, kemisk omsättning, reflexer från inälfvorna,
sjukdomstillstånd i de skilda organen o. s. v. — och att
anledningar till viljan medvetet och omedvetet tagas från
tilldragelser omkring oss. Viljeakten är därför aldrig en
absolut och obetingad, utan relativ och betingad handling.
Man har antagit en fri själ med fri vilja, som skulle
ha en tillvaro för sig och behärska vårt andliga lif, af
okunnighet om vår hjärna och dess värksamhet samt dess
förbindelser med organismens öfriga delar.
I sin ensidighet har spiritualismen förkunnat den
absolut fria viljan hos människan eller »andens»
herravälde, och alldeles frånsett motiven från den yttre
världen, samhället och de kroppsliga företeelserna eller den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
