Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
områden, dels egoistiska impulser, drifter eller organiska
behof, dels altruistiska känslor, och innan en handling
utföres eger inre öfverläggning rum. Och förmågan
härtill har utvecklats genom ärftligheten, uppfostran,
erfarenheten och de personliga vanorna.
Viljan har skilda grader, alltifrån mycket svag till
synnerligen energisk förmåga att besluta. I patologiska
tillstånd kan en böjelse värka med oemotståndlig kraft
och upphäfva viljeförmågan och således ock all
ansvarighet, och en naturlig instinkt, ett normalt behof, hvars
undertryckande alstrar lidande, öfvar ett afgörande
inflytande på öfverläggningen, som vanligen slutar med en
handling, som tillstädjer behofvets tillfredsställande, om
ej en djup öfvertygelse eller en inpräntad tro förlänar
en särskild styrka åt viljan att motstå behofvet. Ty
visst är att liksom de organiska behof ven påvärka
själslifvet, så kunna ock de högre böjelserna påvärka de lägre,
och härpå grundar sig moralen och ansvarigheten. Men
man må ock besinna, att denna modifierbarhet i de
organiska funktionerna, denna viljans makt öfver drifterna
har sina gränser och att undertryckandet af ett normalt
behof, kan, om det än ibland skapar helgon, medföra
hälsans förlust.
Den idealistiska moralfilosofien utgår från den
principen, att »alla moraliska begrepp finna sin lefvande
medelpunkt i människans fria vilja. Hålla vi oss till’ den
ryktbaraste af alla metafysiska skolor, den Hegelska, så
finna vi en af förkämparne för dess teori om den fria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
