Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om de konstgjorda gödselämnena i allmänhet - 2. Den ekonomiska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ae TR an dr AA RENEE RT TEA SVEDALA SAVE = —
SFSR RSA RIE SIAT AS SRS ANSER TP RISE SAR RT na mn Le kr ne —
3 z / ; å. 2 ö SER USER SSE Dr SPE HE CR PR SPL GA
, 5 ER ER SVEA
DEN EKONOMISKA FRÅGAN.
alla växtnäringsämnen, att hvarken ladugårdsgödsel eller
konstgjorda gödselämnen därå göra någon värkan. Sådan
jord är dock mycket sällsynt 1 Sverge.
Den största vinst, som kan erhållas vid gödsling med
konstgjorda gölselämnen, uppkommer, då jorden har öfver-
flöd på alla växtnäringsämnen utom ett, hvilket då tillföres
jorden genom ett konstgjort gödselämne. Vi skola söka
beräkna, hur stor vinsten i-sådant fall bör blifva. Stutzer
beräknar, att om öfriga växtnäringsämnen finnas i öfver-
skott, skall 100 kg. kilisalpeter gifva en skördeförhöjning
af 537 kg. hafre och 823 kg. hafrehalm. Beräknat efter
| ; denna skrift använda pris skulle för kilisalpeter värd
100 kr. erhållas skördetillökning värd 320 kr. Då efter-
värkan af fosforsyra medtages i beräkning, kan för super-
fosfat värdt 100 kr. erhållas en skördetillökning värd 965
| kr., såvida alla öfriga växtnäringsämnen finnas i öfver-
ooÅ skott och förhållandena för öfrigt äro de mäst gynnsamma.
Enoligt Wagner skall 1 gram kali kunna gifva 33 gram ,
kärna och 38 gram halm af vårhvete. Man skulle sålunda
erhålla en skördetillökning värd 1,110 kr. för gödsel värd
100 kronor.
Om brist råder på två växtnäringsämnen, medan öfriga
finnas i öfverskott, kan den högsta möjliga vinsten icke
bli så stor, som om brist råder på allenast ett. Sålunda
skulle vid gödsling med fosforsyra och kali högsta skörde-
tillökningen blifva värd 516 kr., då gödseln kostar 100 kr.
Vid gödsling med fosforsyra och kväfve erhålles i gynn-
sammaste fall skördetillökning värd 240 kr. då den an-
vända gödseln kostat 100 kr. Då både kväfve, fosforsyra
och kali måste fullständigt ersättas, blir högsta skördetill-
ökningen värd 197 kr., då gödseln kostat 100 kr.
Iådana blifva de teoretiska beräkningarna, men hur
ställer sig saken i praktiken? Ofvanstående visar den
högsta vinst, som under de mäst gynnsamma förhållanden
kan erhållas, och det kaa vara bra att veta, men hufvud-
frågan är dock: hur stor är den vinst, som vanligen er-
hålles vid användning af konstgjorda gödselämnen? Detta
kan endast afgöras genom gödslingsförsök.
De i Sverge anstälda gödslingsförsöken äro för Ta >
för att af dem skola kunva dragas afgörande slutsatser.
Därjämte äro de icke sällan värkstälda så, att de äro
oanvändbara för beräkning. Och ytterst sällan får man
| lg SEEN ert fö Part NR on re EG VED EA EST JD Ht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
