Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om de konstgjorda gödselämnena i allmänhet - 6. Kalirik konstgödsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTGJORDA GÖDSELÄMNEN.
25—32 proc. koksalt, gips m. m. 1—3 proc., vatten 13—
16 proc. Kalihalten är 12 proc. |
Svafvelsyrad kalmagnesia (renad) tillvärkas af kainit
genom utlakning af klormagnesium och koksalt. Det
innehåller 48 proc. svafvelsyrat kali och lika mycket
svafvelsyrad magnesia. Halten af rent kali är 26 proc.
Ett annat salt, som äfven kallas svafvelsyrad kali-
magnesia (rå), har ungefär samma sammansättning som
kainit, men innehåller 15-—18 proc. kali och endast 2—3
proc. vatten.
I handeln förekommer ett kalisalt, som kallas rått
svafvelsyrat kali. Det innehåller svafvelsyrad magnesia
16 proc., klorkalium 11 proc., koksalt 45,5 proc., klor-
magnesium 10 proc., gips 8 proc. Att kalla detta salt
svafvelsyrat kali kan svårligen betecknas med ett lindri-
gare ord än bedrägeri.
Så kallat trefalt koncentrerat kalisalt innehåller 50 proc.
klorkalium och 40—50 proc. koksalt.
Svenskt kali kallas ett kalisalt, som består af finmalen
fältspat och är sammansatt af kiselsyra, kali och alumi-
niumoxid. ;
Kalisalternas gödselvärde. Hvad värde klorkalium har
i förhållande till svafvelsyrat kali är icke vetenskapligt
utredt. Landtbrukaren torde hafva skäl att föredraga
klorkalium framför svafvelsyrat kali, emedan det senare
är dyrare.
Att ’svafvelsyrad magnesia ej är utan gödselvärde
framgår af Nobbes försök med gödsling för hafre. Klor-
kalium gaf 56 proc. högre skörd, svafvelsyrat kali 61 proc.
och svafvelsyrad magnesia 71 proc. högre skörd.
Kalisalternas gödselvärde är i hög grad beroende på,
hur de användas, på hvad jord och för hvilka växter de
användas.
Af Feilitzens försök framgår att s.k. svenskt kali gör
allt för ringa värkan i förhållande till priset.
Kalisalternas eftervärkan. Att kalisalterna ej blott
höja skörden första året, utan äfven höja skördarna under
följande år, är säkert, men hur stor eftervärkan är i för-
hållande till värkan första året vet man icke. På landt-
bruksakademins experimentalfält gjordes åren 1881—83
gödselförsök med klorkalium för gräs, hafre och korn.
Första årets skördeförhöjning värderades till FI7A0 erg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
