Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om de konstgjorda gödselämnena i allmänhet - 6. Kalirik konstgödsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 KONSTGJORDA GÖDSELÄMNEN.
mängd använda gödselämnet att upptaga så mycket som
möjligt af hvad som finnes att tillgå i jorden af öfriga
växtnäringsämnen. Växten frodas därför jämförelsevis bra,
tills kärnbildningen börjar, men då gör sig. bristen på
öfriga växtnäringsämnen kännbar, så att växten gifver
jämförelsevis litet kärna och mycket halm. Genom riklig
gödsling med uteslutande kaligödsel under sådana förhål-
landen, att brist råder på något eller några andra växt-
näringsämnen, kan man sålunda bereda sig på att erhålla
jämförelsevis mer halm och mindre kärna.
Kväfve ökar ägghvitehalten hos säden. Genom att
gödsla uteslutande med kali och fosforsyra, erhålles där-
för en säd, som är mindre rik på ägghviteämnen.
Genom gödsling med endast kali och fosforsyra för korn
erhåller man betydlig tillökning i skörden, men kornet
blir jämförelsevis fattigt på ägghviteämnen. Sådant korn
är godt maltkorn, och man kan därför säga, att man genom
gödsling med kali jämte fosforsyra kan förbättra kvaliteten
hos maltkorn.
Om brist råder på något växtnäringsämne, utbildas
kärnan ofullkomligt, kornen blifva lätta. På kalkfattig
jord t. ex. mossjord skall därför gödsling med kali gifva
icke blott mer säd utan större korn. Enligt försök af
"> Wagner vägde 1,000 hvetekorn som erhållits på kalifattig
jord 19 gram, och 1,000 korn från samma jord vägde,
sedan jorden gödslats med kali, 25 gram. 1,000 rågkorn
från kalifattig jord vägde 15 gram, och 1000 rågkorn från
samma jord, som blifvit gödslad med kali, 21 gram.
Det uppgifves att vid gödsling med mycket koksalt
hålla sig potatisplantorna friskare under växttiden, stär-
kelsehalten hos potatisen minskas, men smakligheten blir
större och hållbarheten ökas. Vid gödsling med koksalt
minskas sockerhalten hos sockerbetor och brännbarheten
hos tobak. Koksalt förbättrar kvaliteten hos lin och hampa.
Stjälkarna blifva långa och tågorna fina. Då kainit inne-
håller mycket koksalt, värkar kainit i ofvannämda afse-
enden på samma sätt som koksalt.
Riklig gödsling med kväfve framkallar lätt liggsäd.
Detta motvärkas genom gödsling med fosforsyra och kali.
Det uppgifves, att riklig gödsling med kalisalter för-
senar mognaden hos såväl säd som rotfrukter med 6—10
dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
