Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om de konstgjorda gödselämnena i allmänhet - 7. Kalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALK. 43
Genom märgling gödslas jorden med kalk, som är
det värksamma i märgel. I märgel förekommer kalken i
förening med kolsyra som kolsyrad kalk.
Kalkaffall vid sockerfabrikerna innehåller 45—50
proc. kolsyrad kalk, 8—12 proc. organiska ämnen och
40—50 proc. vatten.
Kalkens värkan på akerjorden. I de flästa fall inne-
håller jorden så mycket kalk, att växterna däraf erhålla
hvad de behöfva till näring. Kalkgödseln värkar därför
icke så mycket som växtföda utan åstadkommer förhöj-
ning af skörden genom sin indirekta värkan på jorden.
Mullämnena i jorden bestå förnämligast af kol, syre,
väte och kväfve. Vid förmultning bildas af dessa ämnen
kolsyra och salpetersyra. Denna förmultning går lång-
samt, om kalk saknas och fortare, om kalk finnes i till-
räcklig mängd. Genom kalkning af kväfverik jord fram-
kallas samma värkan som genom gödsling med kilisal-
peter. Den vid förmultningen uppkomna kolsyran värkar
lösande på mineralämnena i jorden. Kalken värkar äfven
direkt lösande på mineralämnena, Kalkning värkar därför
som svag gödsling med superfosfat och kalisalt.
Om man gödslar baljväxter med kalk, så ökas skör-
den betydligt och därigenom jordens kväfveförråd. Enligt
Heiden ökades kväfvehalten i med klöfver beväxt jord så,
att ökningen på den kalkade delen blef 52 proc. större än
ökningen i den icke kalkade delen af jorden.
Kalken oskadliggör en del i jorden befintliga skad-
liga ämnen. I mossjord finnes ofta så mycket humussyror,
att de värka som gift på växterna. Om kalk tillföres
jorden, förenar sig kalken med syrorna, hvarigenom de
blifva oskadliggjorda. För växterna giftiga järnoxidulsal-
ter oskadliggöras af kalk på det sätt, att kalk utdrifver
järnoxidul, som sedan, då den blir utsatt för luften, upp-
tar syre och bildar oskadlig järnoxid.
Kalkgödsel för olika slags jord. Kalk värkar kraftigast
på mossjord och annan mulljord. Styf lerjord har stort
behof af kalkning och blir genom kalkning mera lätt-
brukad.
Då kalken värkar lösande på myllan, bör man icke
kalka myllfattig jord utan att samtidigt sörja för, att myll-
halten bibehålles eller ökas genom gödsling med ladu-
4 ; £ +
4 RV RH Ku
RANE nig gt RE NR < Apr eg
Bo: NTA VR
-
BOR TIER
vinne
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
