Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Om de konstgjorda gödselämnenas användning - 8. Hur jordbrukaren skall få veta, hvilken gödsel hans jord behöfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nn Rn nn nn I gts 022 ver EL GORT Tr er EINE Fer TV 0 Anf SINGS GR ES MA Snr 1 PTT LI RVEIRERE NYTTA R SITT
BETS SIS RS TRE SA US VRT RDR JA SA SEKRETERARE RSA Bo [RER EES RAEN OR KSS SARS RE FA re AR STRIP EREST REN
HVILKEN GÖDSEL JORDEN BEHÖFVER. 49
klöfvern äro synbart frodigare på de kalkade än på de
okalkade styckena, så kan man med säkerhet säga, att
kalkning af detta fält ger vinst.
Ex. 2. Vi antaga, att vi gödslat trädan på en åker
med lätt lerjord med kalk, ladugårdsgödsel och super-
fosfat. Vi vilja veta, om denna jord behöfver gödsling
med kali. För detta ändamål uppmätas två eller tre
remsor på olika delar af fältet 5 meter breda och 20
meter långa. På hvardera remsan utsås I kg. klorkalium.
Liksom i föregående ex. synes på rågen och klöfvern,
om gödseln gör värkan.
Er. 3. Vi antaga, att vi vilja hafva kännedom
om, hvilken gödsel en styf lerjord behöfver. Vid odling Nr
af hafre uppmätas remsor liksom i föregående exempel.
Nedannämda gödsel utsås: i
1. | Svafvelsyrad ammoniak 3 kg., klorkalium 2 kg. och kalk 30 kg. |
Superfosfat 3 kg., svafvelsyrad ammoniak 3 kg., klorkalinm 2 kg.
och kalk 30 kg. | Er
Superfosfat 3 kg., klorkalium 2 kg. och kalk 30 kg. | - |
|
|
2.
4. | Superfosfat 3 kg., svafvelsyrad ammoniak 3 kg. och kalk 30 kg. |
| Superfosfat 3 kg., svafvelsyrad ammoniak 3 kg., klorkalium 2 kg. |
| . och kalk 30 kg.
6. | Superfosfat 3 kg., sväfvelsyrad ammoniak 3 kg., klorkalium 2 kg.
Detta försök bör upprepas på två ställen af fältet.
Vi skola nu draga slutsatser af försöket. Vi antaga först,
att ingen skillnad synes på skörden å de gödslade rutorna |
och den ogödslade delen af fältet, och att ingen skillnad 3
kan märkas mellan de olika gödslade rutorna. Däraf :
skulle framgå, att fältet var så rikt på alla slag af växt- Si
näringsämnen, att ingen gödsel kunde öka skörden. Vi ij
antaga nu, att n:r 2 och 5 visa mycket större frodighet NV
än de öfriga rutorna. Då n:r 2 och 5 innehålla alla de -
olika gödselslagen, men ettdera fattas på de öfriga rutorna, |
så måste den slutsatsen dragas, att intet öfverflöd råder
på något växtnäringsämne. Vi antaga nu, att rutorna
n:r 2, 4 och 5 visa samma frodighet, och att dessa rutor
visa synbart frodigare växtlighet än de öfriga rutorna.
På de öfriga rutorna fattas antingen kväfve, fosforsyra 3
Verdandis småskrifter. 89. 3 :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
