Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Om de konstgjorda gödselämnenas användning - 9. Hvilka konstgjorda gödselämnen böra användas, och i hvilka kvantiteter böra de användas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 KONSTGJORDA GÖDSELAÄMNEN,
9, Hvilka konstgjorda gödseläåmnen böra använ-
das, och i hvilka kvantiteter böra de användas?
Allmänna grunder. Användas de konstgjorda gödsel-
ämnena i mindre mängd och endast under sådana förhål-
landen, att de bäst löna sig, bör man erhålla största vinst
i procent på det använda gödselkapitalet. Använda vi
t. ex. för 500 kr. konstgjorda gödselämnen på en viss
yta, skulle vi kunna erhålla en skördeförhöjning värd 1,000
kr. eller en vinst af 100 proc. Användas de konstgjorda
gödselämnena i större mängd och ej blott under sådana
förhållanden, att den bögsta vinsten ernås, utan äfven då
man blott kan påräkna en medelmåttig vinst, så blir vinsten
visserligen mindre i procent af det nedlagda gödselkapita-
let, men nettobehållningen kan blifva större. Vi antaga,
att vi på samma areal som i ofvannämda ex. använda för
2,000 kr. konstgjorda gödselämnen. Vi skulle då kunna
erhålla en skördeförhöjning värd 3,000 kr. eller en vinst
af 50 proc. I det förra exemplet var nettobehållningen
500 kr., i det senare 1,000 kr.
Skall landtbrukaren vara sparsam med de konstgjorda
gödselämnena, eller skall han använda mycket? Skall han
gödsla svagt, medelmåttigt eller starkt? Om priset på
säd och öfriga landtmannaprodukter står jämförelsevis högt,
så erhålles större vinst på det nedlagda gödselkapitalet,
och då bör starkare gödsling användas. Om priset på
de konstgjorda gödselämnena står jämförelsevis lågt, så
erhålles äfven större vinst vid användning af konstgjorda
gödselämnen, och då blir nettobehållningen större vid star-.
kare gödsling. Om jorden är väl afdikad och bearbetas
med omsorg, betalar jorden bättre all gödsel, än då den
är ofullständigt torrlagd och ogräs frodas. I förra fallet
har man skäl att föredraga starkare gödsling, i senare
fallet svagare. År jorden rik på växtföda, behöfs icke så
stort tillskott i form af gödsel för att ernå högsta möjliga
skörd. Om jorden är jämförelsevis rik på t. ex. fosfor-
syra, kan det hända, att en svagare gödsling med fosfor-
syra höjer skörden lika mycket som en starkare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
