Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ro
UÜ
= <5
CO
g
en
s
CD
CO
ro
§
140
Spänning uti drifremmar.
Kan man för brist på rum icke begagna någon af de anförde beqväma
anordningarne, så bör man åtminstone söka, att bringa styrtrissorne uti ett
af hufvudplanerna för uppställningen och göra dem parallela med hvarandra,
såsom t. ex. fig. 134 visar (användbart, bland andra tillfällen, för att drifva
regulatorer vid liggande ångmaskiner). Drag tangenten a b, och lägg uti
ett mot riktningen vinkelrätt genom a b gående plan styrtrissan C på
sådant sätt, att densamme uti a tangerar skärningslinien mellan planerna till
A och C; drag vidare från a1 räta linien a1 a2 parallel med a b och lägg uti
ett genom denne (a1 o2) gående, med O parallelt, plan den andra
styrtrissan Cx så, att densamme tangerar skärningslinien mellan planerne till A
och 6’j och derjemte planet till B; så blifva axlarna m m och mt m1
parallela och komma att ligga uti ett med skifvan B parallelt plan.
S 97.
Drifremmarna och spänningen nti dem.
Drifremmar användas vanligen af oxläder, men i sednare tider äfven
af kautsju, med en bredd från 15 till 90 linier; för stor påkänning nyttjar
man dubbla och tredubbla remmar, för små krafter och hastiga rörelser
der-emot vanligen runda drifsnören af hampa, bomull eller läder.
Fig. 135.
Skall skifvan B, fig. 135, drifva den med ett omkrets-motstånd Pbe"
lastade skifvan A, så måste spänningen T uti det förande remstycket och t
uti det förda, åtminstone vara så stor, att:
■Bl .................j
P ef* — 1 /
T
~P
>J*
ef*-
1
= 1
+ P
CO
c»
CO
CO
en
CO
CJI
CO
CO
CO
CO
ro
CO
iiiiki
CO
co
iiiiki
OO
oo
iiiiki
CO
CO
en
oo
CJI
Spänning uti drifremmar. 141
Härför kan man närmande för större enkelhet sätta:)
~P~ . x/aaa ...............I
) (87)
_T _ _J_
och dervid betecknar:
e grundtalet till de naturliga logarithmerna = 2,718..., v
/ friktions-koefficienten för remmens glidning på skifvan,
a den uti båge uttryckta omfattningsvinkeln för den skifva, hvarom
fråga är.
Uti (86) och (87) är intet afseende gjordt på remmens styfhet och på
axelfriktion; desse medtagne erhålles:
t___________1________
~P ~ ef* (1 — u) — (1 + «) ^^^
T _ ef* \ ’<88>
P ef* (1 — «) — (1 + u)
eller närmande såsom här ofvan:
J_____________1___________
P (l+fa+f-^f)(l— u) —(l + «)
, ., /«a I .....(89>
H 1+/K+~2~
P^(l+/a+/-^a)(l-«)-(l+«) ]
såvida:
u = Må + M .........’......(90)
nR 2fi
Häri betecknar för den skifva, vid hvilken a blifvit tagen:
M skifvans radie,
b remmens bredd,
J remmens tjocklek,
s styfhets-koêfficienten för remmen,
/j friktions-koefficienten för axeltapparne och
d diametern till desse.
Uti medeltal kan man sätta för den enkla, platta remmen, som vi här
b d
närmast betrakta; å= 1,5 linier, — = 0,35,— vid pass = 0,25,«=0,009,
/a = 0,08. Med desse värden blir:
1 +U = 1,02; 1_« = 0,98.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
