Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det konstitutionella styrelsesättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med anledning av den senaste tidens händelser har
uppmärksamheten hos oss blivit starkt fäst på
frågan om personligt styrelsesätt eller konstitutionellt.
Visserligen syntes man till en början vilja söka förklara
kungatalet den 6 februari på ett sådant sätt, att denna stora
fråga ej därav skulle beröras. Men det är blott alltför
tydligt, att en högröstad meningsriktning inom vårt land
helt och fullt vill godtaga det personliga kungadömet,
varmed visserligen icke skall påstås, att den fullt förstår vad
detta skulle innebära. Vid sådant förhållande förestår
en synnerligen betydelsefull principstrid. Och det kan
då kanske vara på sin plats att något behandla icke
blott den speciella fråga, som framkallats av
borggårdstalet, utan det konstitutionella styrelsesättet i det hela.
Var och en känner, att man med ett absolutistiskt
statsskick menar ett sådant, där monarken ensam har
all makt, med ett konstitutionellt ett sådant, där folket
genom en representation har större eller mindre makt
åtminstone i avseende å lagstiftningen och
beskattningen. Man plägar sammanfatta lagbestämmelser om de
s. k. statsmakterna, deras befogenheter och samverkan
mellan dem i ett skriftligt dokument, konstitutionen,
statsförfattningen eller, som vi kalla det, grundlagen.
Överträdas direkt sådana uttryckliga bestämmelser,
sedan de en gång blivit behörigen gällande, föreligger
naturligtvis ett inkonstitutionellt förfarande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
