Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det konstitutionella styrelsesättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obestridlig beskaffenhet. Och om dessa överträdelser ske gång
efter annan, föreligger uppenbarligen ett
inkonstitutionellt styrelsesätt. I motsatt fall är styrelsesättet i mera
allmän mening konstitutionellt. Men man plägar ofta
tala om inkonstitutionellt styrelsesätt i en väsentligen
annan mening än ett sådant, som karaktäriseras av
direkta överträdelser av uttryckliga
författningsbestämmelser. Det är då man giver uttrycket inkonstitutionellt
styrelsesätt samma betydelse som personligt styrelsesätt.
Och med dess motsats konstitutionellt styrelsesätt menar
man då något annat än blott att givna
författningsföreskrifter icke direkt överträdas. Vad menas då i nu
antydda fall med dessa benämningar?
För att redan nu giva någon ledning härför erinra
vi, att det konstitutionella statsskicket nyss angavs som
ett sådant, där folket genom sin representation har större
eller mindre makt åtminstone i avseende å lagstiftningen
och beskattningen. Folkrepresentationerna nöja sig
emellertid sällan med att taga befattning blott med
lagstiftning och beskattning. De vilja ha ett ord med i laget
jämväl i avseende på själva statsstyrelsen, på
regeringsmaktens utövning. Detta sker numera icke genom
att de göra anspråk på att direkt taga del i denna
utövning och sålunda göra sig själva till regerande. Det
sker fastmera på det sätt, att de förvärva rätt till
kontroll i en eller annan form, i större eller mindre grad.
Finnes sådan kontroll icke till, då blir styrelsesättet rent
personligt, finnes den och har den kommit till någon
effektivitet, då blir styrelsesättet åtminstone i viss grad
konstitutionellt. I förra fallet kan monarken, så länge
han icke direkt överträder folkrepresentationens
uttryckligen lagstadgade rättigheter, handla efter sina tycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
